– Vi kan inte agera utan fakta. Finns det inte kriterier för att omhänderta barn enligt LVU och vårdnadshavaren inte vill ha hjälp kan vi inte göra mer. Man kan bli både förbannad och ledsen över det, men så ser det ut, säger Elisabeth Kantor, socialchef i Enköping.
Det hade gjorts flera orosanmälningar för den sexåriga flickan i Enköping, som i december 2017 var nära att dö sedan hennes styvpappa tvångsbadat henne i kallt vatten. Socialtjänsten konstaterade i sina utredningar att man hade stor oro för flickan men ansåg inte att det fanns fog för ett LVU, alltså ett tvångsomhändertagande.
Finns det något ni är självkritiska till i fallet?
– Nej. I alla komplexa ärenden tittar vi tillbaka på vår egen handläggning. JO som granskat fallet har konstaterat att vi inte gjort fel, säger Elisabeth Kantor.
Kan socialtjänsten alltså i vissa fall inte skydda barn?
– Det är en bra fråga, som är betydligt större än att gälla bara socialtjänsten. Från socialtjänstens sida gäller som sagt att om det inte finns kriterier för LVU och vårdnadshavaren inte vill ha hjälp kan vi inte göra mer än att försöka motivera vårdnadshavaren.
Uppsalaforskaren Elisabet Näsman som vi talat med (se artikel intill) anser att det bör finnas ett slags mellansteg mellan tvångsomhändertagande och frivilliga insatser. Ett sådant skulle kunna innebära att socialtjänsten får tvinga en familj att ta emot insatser. Det är något som Elisabeth Kantor skulle ställa sig positiv till.
– Ja. Barn ska kunna få insatser som de är i behov av även om vårdnadshavarna motsätter sig det.
Flickan placerades inte hos släkten, i stället ska det ha tagit ett år innan hon fick träffa sin mormor igen. Varför?
– Jag kan förstå att det finns önskemål från släktingar, men vår utgångspunkt i barnavårdsärenden är alltid barnets perspektiv. Helt klart är att nätverk ofta är väldigt viktiga för barnet och det vägs alltid in. Det behöver dessutom omprövas hela tiden.
Hur länge kan ett barn bo i familjehem och sedan komma tillbaka till föräldern?
– Det är individuellt. Vi gör omprövningar minst var sjätte månad, enligt lag. Barnet kan växa upp i familjehemmet men också flytta tillbaka till vårdnadshavarna. Efter tre år prövas vårdnadsöverflytt i dialog mellan familjehem, barn och vårdnadshavare. Allt för att det ska vara så tryggt som möjligt för barnet.