Vaccinet tar bort galtlukten

Som första uppfödare av slaktsvin i Sverige vaccinerar Christer Hylander sina kultingar mot galtlukt i stället för att kastrera dem. Lövsta kött tog emot den första leveransen av vaccinerade galtar på torsdagen.

Christer Hylander, grisuppfödare Strömsnäs, Simtuna, med okastrerade grisar, tillsammans med Åsa Hagelstedt, gen-sekr, Djurskyddet Sverige, och Josefin Ingvast, djurskötare i besättningen.

Christer Hylander, grisuppfödare Strömsnäs, Simtuna, med okastrerade grisar, tillsammans med Åsa Hagelstedt, gen-sekr, Djurskyddet Sverige, och Josefin Ingvast, djurskötare i besättningen.

Foto: Lotta Lille

Enköping2013-02-15 11:49

– Det är skönt att slippa kastreringen, det kan inte vara särskilt skönt för smågrisarna att hanteras på det sättet, även om de får smärtlindring efteråt, säger Christer Hylander.
Han har 170 suggor i en integrerad produktion på Strömsnäs gård i Simtuna nordväst om Enköping. Att produktionen är integrerad betyder att de har suggor och kultingar som stannar på gården tills de nått slaktvikt. De levererar slaktdjur två eller tre gånger varje månad.

Sedan i somras har man på gården slutat kastrera kultingarna, och för två månader sedan fick de första galtarna en omgång vaccin. För att ge önskad effekt ska vaccineringen upprepas inom ungefär en månads tid.
– Att möjligheten att vaccinera finns har vi känt till, men det var först när Lövsta kött, slakteriet utanför Uppsala, efter sommaren 2012 meddelade att de gärna tog emot galtar som vaccinerats som vi kunde gå över till den här metoden. Att slakteriet ligger nära gör också att grisarna slipper en övernattning där och det är bättre för dem, säger Christer Hylander.

För Josefin Ingvast som arbetar som djurskötare i besättningen är det också skönt att slippa kastrera smågrisar:
– Jag har ställt upp kastreringsvaggan på skullen, och jag hoppas slippa ta fram den igen. Det var ingen rolig uppgift även om det inte märktes på smågrisarna att de skulle fara illa, säger Josefin Ingvast.
Ekonomi, arbetsbörda och risker för dem som vaccinerar är saker som oroat grisuppfödare, men Christer Hylander tror att ekonomin kommer att gå jämnt upp. Det finns bidrag att söka från Jordbruksverket för vaccinering liksom för kastrering av smågrisar, och bättre foderutnyttjande hos de vaccinerade grisarna kommer att minska foderkostnaderna.
– Det tar ungefär fem sekunder att ge en injektion, och att någon skulle sticka sig själv två gånger verkar inte sannolikt. Effekterna av vaccinet är också övergående, men självklart ska man vara försiktig, säger Christer Hylander.

Vid Lövsta kött är vice vd Maria Lundesjö Ahnström enbart positiv till att ta emot vaccinerade slaktsvin:
– Kastreringen görs för att man ska slippa kött med galtlukt, men vaccinering ger precis samma effekt. Tillväxten av testiklarna stannar, de blir inte könsmogna. Det extra momentet vid slakten tar inte många sekunder, och om man misstänker att vaccinet inte haft rätt effekt, gör vi en koll av sädesblåsan. Är den outvecklad är det som det ska. Vi gör likadant med grisar där kastreringen misslyckats, säger Maria Lundesjö Ahnström.

FAKTA

Grisar, galtar och vaccin
Det finns omkring 2,9 miljoner grisar på 1400 gårdar i Sverige. Av dem är 150 000 suggor som kan ge två omgångar kultingar varje år. Antalet kultingar per kull varierar, 12-14 kultingar per kull är det vanligaste.
Kött från könsmogna galtar kan utsöndra galtlukt, ibland beskriven som urin- och gödselodör. Kastrering av smågrisar inom sju dagar från födseln har varit den gängse metoden att undvika galtlukt.
I Australien och Nya Zeeland har man vaccinerat mot galtlukt sedan 1998, i Brasilien har vaccin provats sedan 2009, och i Belgien säljer en detaljhandelskedja sedan 2010 enbart in kött från besättningar där handjuren vaccinerats mot galtlukt.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om