Den årliga statistiken över avskjutning av vilt (utom älg) i länet har sammanställts av Svenska Jägareförbundet.

Rapporten visar att två arter har en stadig ökning i avskjutningen vilket sannolikt innebär att stammen brett ut sig.

Det är kronhjorten som det fälldes 350 av i länet, 2004 sköts 50 kronhjort. Störst är stammen väster om Enköping där det sköts 3,6 kronhjort per 1000 hektar, snittet i länet ligger på 0,5.

Artikelbild

| Bäverstammen ökar kraftigt och omkring 120 bävrar fälldes i länet den senaste jaktsäsongen.

– Kronhjorten finns i hela västra delen av länet, från Hjulsta upp till Östervåla men börjar även öka öster om E4:an, säger Stefan Holm, jaktvårdskonsulent på Jägareförbundet i Uppsala län.

Den andra arten som ökar är vildsvin. Den rapporterade avskjutningen låg på 8 300 djur, 2001 var avskjutningen i princip noll.

Tätast är stammen i Håbo där avskjutningen var 56,3 vildsvin per 1000 hektar, följt av Trögden med 26,4. Snittet i länet låg på 10,5.

I redovisningen konstateras att andelen kultingar och årsgrisar ökat i avskjutningen vilket ses som positivt då det visar att jägarna gör ett urval för att få en högre kvalitet på stammen.

Även bäverstammen har ökat i flera delar av länet. Tidigare fanns den till största delen i norr, vid Dalälven.

Mer än 100 bävrar har skjutits under jaktsäsongen, de flesta i området norr om Heby men även i Trögden och Mälaren har avskjutningen ökat.

Bävern jagas främst för att den är ett skadedjur men skinnet är bra med en tät, fin päls som är vattenavvisande.

– Om bävern etablerar sig kan den dämma upp vattendrag och dränka skog så den ruttnar. Den förstör även vägtrummor så skogsbilvägar svämmas över, säger Stefan Holm.

Avskjutningen av rådjur och dovhjort ligger stabil, 4 200 rådjur och 270 dovhjort fälldes.

– Dovhjorten är oerhört ortstrogen och 70 procent av länets stam finns mellan Hummelsta och Hjulsta, men den ökar även kring Bälinge, säger Stefan Holm.

Utöver klövvilt fälls även fåglar och där dominerar ringduva, kaja och gräsand.

Att avskjutningen är hög i de södra länsdelarna beror till stor del på det mildare klimatet som gynnar viltstammarna och att markerna är mer lättjagade i söder än i norduppland.

42 procent av länets jaktmarksareal är inrapporterad vilket är en bra siffra jämfört med riket. Ambitionen är dock att öka rapporteringen för att stärka kvalitén på statistiken.

– Men redan vid tio procents rapportering har man säkra siffror för ett statistiskt underlag, säger Stefan Holm.

Rapporten gäller perioden 1 juli 2017 till 30 juni 2018 och grundar sig på sammanställningar som görs i länets jaktkretsar.