Enköpingsån har en måttlig ekologisk och kemisk status, enligt Vattenmyndigheternas klassning.

Vattenstrategen Johan Axnér konstaterar att det största problemet för ån är övergödningen (för mycket näring tillförs).

Källorna till övergödningen är jordbruken, kommunens eget reningsverk, enskilda avlopp och dagvatten från tätorten. Det kommer att krävas ett långsiktigt arbete med alla dessa källor för att ån ska må bättre.

Artikelbild

| Enköpingsån. Vegetationen i vattnet är ett naturligt inslag.

Jordbruket står för den allra största delen.

– Det är inte så konstigt. Enköpingsån rinner genom mycket jordbruksmark, säger Johan Axnér.

Reningsverket ska i sinom tid ersättas med ett nytt, som ska släppa ut mindre andelar av kväve och fosfor.

Men Enköping växer och fler hushåll ansluts till det kommunala avloppsnätet. Följden blir att volymerna av avloppsvatten ökar. Johan Axnér tycker att det är bra att fler som idag har enskilda avlopp i stället ansluts till det kommunala reningsverket.

Artikelbild

| Dämmet ska bort. Det hindrar fiskarnas vandring i ån.

– Det finns väldigt många enskilda avlopp i den här kommunen som inte har tillräcklig rening, säger han.

Dämmet vid Drömparken ska bort eftersom det utgör ett vandringshinder för fisken. Där har kommunen några olika alternativ att ta ställning till. Ett (det billigaste alternativet) är att dämmet helt enkelt bara tas bort, men det blir inte estetiskt tilltalande eftersom vattennivån sänks uppströms. Andra alternativ är att bygga upp en naturlig tröskel som gör vattennivån högre uppströms samtidigt som fiskar kan passera.

Artikelbild

| Under träd, som den här pilen, samlas inte lika mycket växtlighet i vattnet.

Johan Axnér möts då och då av synpunkter om att ån behöver muddras för att bli finare. Men muddring skulle inte göra vattnet renare. Effekten blir i stället en dödare å eftersom man stör livet i åns botten genom att skrapa upp bottnen.

– Om man muddrar tar man bort hem och hus från dem som bor där.

Artikelbild

| Johan Axnér vill att människor ska acceptera den naturliga vegetationen i ån.

Han tror att många stör sig på vattenväxter och annat som ligger och förmultnar i ån, men det är naturliga inslag ett sådant här vattendrag. Skräp som slängs i hör däremot naturligtvis inte hemma i en å.

– Jag vill att människor ska acceptera den naturliga vegetationen som ligger i ån. Jag ser nästan inget värde i att muddra den här delen av ån (uppströms hamnen). Man får försöka se värdet i det som finns i ån i stället, säger vattenstrategen.

Det är Vattenmyndigheterna som har ansvaret för att Sverige ska leva upp till kraven som ställs i EU:s vattendirektiv. I det sammanhanget tillhör Enköpingsån Norra Östersjöns vattendistrikt, ett område som berör 74 kommuner och sju län. Det låter kanske stort men distriktet är Sveriges minsta. Länsstyrelsen i Västmanlands län har utsetts till vattenmyndighet för Norra Östersjöns vattendistrikt.