Elva tackor har fått 23 lamm i vår hemma hos Gun Eriksson och Håkan Borén i Tillinge.

– Lamningen är helt klar och den har gått otroligt bra. En tacka fick tre lamm så vi har flasklamm och jag har blivit lite extramamma, säger Gun och öppnar dörren till fårhuset.

Flasklammen smiter snabbt ut genom dörren, de är präglade på Gun och har hopp om att det är mat på gång. Ivrigt klättrar de upp på våra ben och letar med sina små nosar.

Artikelbild

| Flasklammen vill gärna hälsa på och prata med sin extramamma Gun.

Gun och Håkan driver företaget Lövlunds ull och skinn som är ett av föreningens Fjärdhundralands alla lokala företag. Vid gården producerar de bland annat glänsande vita fårskinn och garn för stickning, både handspunnet och maskinspunnet. Lammen kör de själva till slakteriet på hösten och säljer det sedan i köttlådor.

Fåren är av rasen Leicester, en lite större ras med vit och vacker ull. Pappan till årets småttingar har troligen någon annan ras långt bak i generna för ett och annat lamm blir grått eller svart.

– De ger fina skinn och det måste man ha för att få någon förtjänst på fåren. Ullen duger till raggsocksgarn men är kanske inte så bra att ha till tröjor direkt på kroppen. Men finare ull kan man få tag på ändå, säger Gun.

Fåren klipps två gånger om året och det är sommarullen som man tar tillvara för hantverk.

Artikelbild

| De fluffiga angorakaninerna har en lång och mjuk päls som klipps regelbundet.

På gården finns även ett tiotal angorakaniner med vit och fluffig päls. De klipps var tredje månad och från en kanin får man på ett år ull som räcker till att sticka en tröja av.

– Angoraullen är mycket varmare än fårull och den sticks inte, säger Gun och öppnar dörren till buren, som finsnickaren Håkan tillverkat, där avelshanen Qnut från Falun bor. Mitt emot bor Raffe, en ”rysstecknad” kanin med mörka öron och nos. Han kommer nyfiket fram och hälsar men kastar otåligt iväg matskålen när han inte bjuds på något gott.

Artikelbild

| ”Att sticka är väldigt rogivande och tvåändsstickning är inte svårt alls” säger Håkan Borén.

Både Gun och Håkan stickar av ullen som de producerar. Gun spinner själv garn och de säljer sina alster och fårskinn på olika marknader runtom i trakten.

– Det är drömmen att få jobba med det här och det är svårt att begränsa sig. Jag väver också men det får jag lägga ned, det blir för splittrat eftersom jag även spinner och stickar, både för hand och på maskin, säger Gun.

Artikelbild

| Gun och Håkan tillverkar tvåändsstickade vantar och små tossor i mjukaste angoragarn för små bebisföter.

Att män stickar är kanske lite ovanligare men Håkan har gjort det länge.

– Det är väldigt rogivande, och roligt. Ska man leva på det får man däremot öka omsättningen, arbetstimmarna får man inte igen, säger Håkan med ett leende.