För många familjer kan urväxta klädesplagg snabbt bli en ekonomisk fråga. Barnen växer ur kläderna snabbare än plaggen hinner användas. Många familjer har upptäckt att det går att både köpa och sälja de urväxta plaggen på nätet. Genom att fynda begagnat och sälja urväxta kläder kan man bidra till en minskad miljöpåverkan samtidigt som det går att tjäna en slant.

Felicia Sundmark är till vardags ordförande i Kristdemokraterna i Uppsala och har i och med sitt första barn och mammaledigheten upptäckt second-hand-shoppingen på nätet.

– Jag tycker det är jätteroligt att köpa begagnade kläder på nätet. Man kan hitta en del roliga saker, retrosaker från när barnens föräldrar var små. Rena hantverk är väldigt kul att ha – att någon faktiskt har satt sig ned och stickat till exempel en sparkdräkt, säger Felicia Sundmark.

Artikelbild

| Felicia Sundmark fyndar mycket kläder till sin tio veckor gamla son Carl på nätet.

Finns det något som du inte skulle köpa begagnat?

– Jag har tänkt att jag kommer köpa till exempel underkläder och mössor i butik. Det är saker som jag nog inte skulle köpa på nätet. Mössor till exempel är svårt eftersom det kan gå löss. Men om någon lägger ut nya saker kan man ju tänka på det.

Även om en del kläder och textilier doneras till välgörenhetsorganisationer eller säljs i andra hand visar studier att en stor mängd hamnar rakt i hushållssoporna. En stor del av kläderna och tygerna är dessutom i så bra skick att de skulle kunna återanvändas.

– Vi vet genom studier att drygt 7,5 kilo textilier per person hamnar i soppåsen varje år. Runt 60 procent av dessa bedöms dessutom vara i så bra skick att de skulle kunna återvinnas eller användas igen, säger Yvonne Augustsson, handläggare på Naturvårdsverket.

Artikelbild

| Allt från finskjortor till mjukisbyxor har mamma Felicia Sundmark köpt på nätet.

Varje år köper en genomsnittlig svensk 13,5 kilo textil, men andelen som är återvunnen eller begagnad är bara 2,5 kilo. Enligt Yvonne Augustsson finns det flera anledningar att se över kläd- och textilinköpen.

– Det absolut största problemet med textil är att det är väldigt resursintensivt att tillverka. 70 procent av all miljöpåverkan sker i produktionsledet. En positiv effekt av att köpa begagnat är förutom miljöaspekterna att kläderna är tvättade och inte innehåller kemikalier eller andra problematiska ämnen. Sen är det såklart en ekonomisk del som kan vara väldigt positiv. Man kan tjäna pengar på att sälja sina plagg istället för att slänga dem i soppåsen, säger ­Yvonne ­Augustsson, handläggare på Naturvårdsverket.

Artikelbild

| Sonen Carl som är tio veckor växer snabbt. Ett sätt att hänga med i garderobsbytet är att köpa begagnat på nätet.

Felicia Sundmark tycker att det trots allt är föräldrarna som avgör om barnen ska använda begagnade kläder. Om fler föräldrar köper begagnade kläder till sina barn tror hon att mobbingen gällande kläder kan minska i skolan.

– Jag minns när jag gick i skolan att det var många som hade synpunkter på ärvda eller begagnade kläder. Man kanske själv tänker att barnen ska bli retade i skolan. Men det ska man inte bli och om fler föräldrar vågar använda saker flera gånger tror jag att mobbingen i skolan kan minska.

Andra stora fördelar med att återanvända kläder är enligt Felicia Sundmark att man spar på miljön samtidigt som det går att spara pengar.

– Det är bra att ärva av varandra och att man kan köpa second hand, för miljön, för plaggets skull och jag tror även att många familjer kan tjäna på att inte springa till en dyr butik och köpa nytt så fort man behöver ett plagg, säger Felicia Sundmark.