Bra besked för Alzheimerpatienter

Ett botemedel för patienter med Alzheimers sjukdom är nära. En global studie – som har utvecklats av Uppsalaforskare – visar att sjukdomen går att bekämpa. ”Det här är helt otroligt”, säger initiativtagaren Lars Lannfelt.

Lars Lannfelt är professor och läkare i geriatrik vid Uppsala universitet. Han är initiativtagare till en studie som visar att Alzheimers sjukdom kan botas.

Lars Lannfelt är professor och läkare i geriatrik vid Uppsala universitet. Han är initiativtagare till en studie som visar att Alzheimers sjukdom kan botas.

Foto: TT/Uppsala universitet

Forskning2018-07-06 14:49

Cirka 100 000 människor i Sverige lider av Alzheimers sjukdom – och nu kan en lösning vara på väg för dem som har drabbats.

Tidningen har tidigare uppmärksammat ett forskningsprojekt vid Uppsala universitet som har pågått i nära 20 år med målet att hitta ett läkemedel.

– Idén föddes 1999 när vi studerade en familj i övre Norrland med en särskild mutation, som vi kallade den arktiska mutationen. Vi tog fram en antikropp och sedan har den humaniserats av ett bolag som jag och en kollega startade för 15 år sedan. Bolaget är uppkallat efter den här mutationen, BioArctic. Och nu visar det sig att det verkar fungera mot Alzheimers sjukdom, säger initiativtagaren Lars Lannfelt som är professor och läkare i geriatrik vid Uppsala universitet.

LÄS MER:Antikropp testas mot Alzheimer

Sedan 2007 har antikroppen mot Alzheimers sjukdom testats på patienter i omgångar.

I det senaste testet, som var en global så kallad Fas 2b-studie, deltog sammanlagt 856 patienter från Sverige, sju länder i Europa, USA och Kanada, Japan och Sydkorea. I Sverige deltog Akademiska sjukhuset, Universitetssjukhuset i Malmö och Sahlgrenska universitetssjukhuset i Göteborg.

I studien, som har gjorts i samarbete med det japanska läkemedelsbolaget Eisai, behandlades patienterna i 18 månader. Den visar att antikroppen, BAN2401, minskar och bromsar utvecklingen av sjukdom hos patienter med tidig Alzheimers sjukdom.

– Fältet har inte haft sådana här resultat tidigare, utan det här är första gången så här robusta resultat har noterats i en stor studie, säger Lars Lannfelt.

– Det här är jätteroligt. Det här är lovande för patienter och anhöriga. Och viktigt för Uppsala universitet och för mig personligen och för alla inblandade forskare, som varit väldigt många genom åren, fortsätter han.

Vad händer nu?

– Vi kommer tillsammans med Eisai att utveckla det här vidare. Det här är starka data. Men beviset kommer först i ett senare stadium när man har genomfört en framgångsrik fas 3-studie. Efter det kan läkemedlet bli godkänt, och det är vad vi hoppas på.

Vad skulle det betyda för forskningen?

– Det vore ett stort steg framåt. Det har varit väldigt svårt att utveckla läkemedel mot Alzheimers sjukdom. Vad vi hoppas på är att vi ska kunna bromsa förloppet, och ju mer man kan bromsa det, desto bättre.

Flera läkemedelsföretag har försökt att utveckla läkemedel eller vaccin mot Alzheimers sjukdom genom åren. I dag saknas botemedel, men några mediciner kan ge en liten lindring av symtomen.

Vanligaste demenssjukdomen

Alzheimers sjukdom har fått sitt namn efter den tyske läkaren Alois Alzheimer. 1906 beskrev han för första gången abnorma inlagringar i hjärnan hos en kvinna som avlidit efter flera år av tilltagande förvirring och oförmåga att klara sig själv.

Tvärtemot vad Alois Alzheimer trodde är sjukdomen vanlig. Var 20:e person som är äldre än 65 år och var femte person som är äldre än 80 år har Alzheimers sjukdom. Alzheimer är därmed den vanligaste demenssjukdomen i Sverige. Cirka 100 000 personer har Alzheimerdemens.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om