Norrgårdens förskola i Knivsta arbetar med språkutveckling och att lära barnen läsa genom bland annat Ordslukaren som matas med olika ordkort.
Det är full koncentration på den runda mattan. Barnen i gruppen, som alla är mellan fyra och sex år, stoppar glatt in kort i en blå låda med ögon.
Här på Norrgårdens förskola i Knivsta lyckas allt fler knäcka läskoden redan innan de börjar grundskolan. Och det är lådan – eller den så kallade Ordslukaren – som är en av nycklarna i lärandet.
Förskollärare Evelina Almqvist håller för bilderna och frågar barnen: Vad står det här?
Tillsammans ljudar de och alla räcker upp handen för att få säga vad det står. Bilderna med orden läggs i en rad på golvet. Därefter ökar svårighetsgraden och ord ska paras ihop med varandra. Allra roligast tycker barnen att det är med orden prutt+kudde och potatis+mos.
Att det är två ord som slås ihop till ett nytt ord markerar deras förskollärare genom att låtsas lägga ett ord i ena handen och det andra i sin andra hand. Sedan säger barnen ”potatismos” samtidigt som alla slår ihop händerna.
– Oj, vad kladdigt det blev nu! säger Belle Lucas, 6, och de andra skrattar gott.
Förskollärare Evelina Almqvvist på Norrgårdens förskola i Knivsta arbetar med språkutveckling och att lära barnen läsa.
Repetition är något som speciellt de allra yngsta barnen, 1-3-åringarna, gillar ännu mer då deras pedagoger sjunger sånger och berättar rim och ramsor med dem samt visar bilder eller saker som barnen får sätta ord på. Men även de äldre barnen på förskolan har stor nytta av att exempelvis läsa ord som de känner igen sedan tidigare, enligt Evelina Almqvist.
Just den fonologiska medvetenheten (att höra språkljud) har enligt forskning visat sig vara en viktig förutsättning för all språkutveckling.
– I stället för att lära barnen rabbla alfabetet så fokuserar vi på att ljuda och höra stavelser. Utöver bildstöd använder vi även tecken som stöd (en arbetsmodell som heter Takk) för att förstärka vissa ord. På fruktsamlingarna kan vi exempelvis teckna olika frukter med händerna samtidigt som vi säger vad det är för frukt. För barn som inte har språket än är det ett bra, första steg att göra sig förstådda, säger Evelina Almqvist.
Barnen på Norrgårdens förskola i Knivsta parar ihop ordpar så att det blir sammansatta ord.
Förskollärare Evelina Almqvist och barnen på Norrgårdens förskola i Knivsta ljudar ihop ord.
Det är viktigt att leka in kunskaper. Lärandet ska vara kul för barnen, säger förskollärare Evelina Almqvist.
Förskollärare Evelina Almqvist. Norrgårdens förskola i Knivsta arbetar med språkutveckling och att lära barnen läsa
På Norrgården har allt fler barn under senare år knäckt läskoden redan innan de börjar skolan. Hemligheten kan ligga i att man här kombinerar flera metoder för språkutveckling, exempelvis metoden "Före Bornholmsmodellen".
Förskolans rektor Catharina Sundin berättar att förskollärarnas och barnskötarnas engagemang och kunskaper inom språk-, läs och skrivprocessen har en stor del i förskolans framgång.
– Vårt arbetssätt hjälper också personalen att tidigt identifiera vilka barn som behöver mer stöd i sin språkutveckling, så att man kan förebygga läs- och skrivsvårigheter på ett tidigare stadium, säger Catharina Sundin.
Vad betyder språket för att ni ska kunna lära ut saker?
– Det är jätteviktigt. Det är grunden i demokratin och i förskolans uppdrag att barnen ska kunna ha en dialog med andra och på så sätt få se saker ur olika perspektiv, säger förskolans rektor Catharina Sundin.
Norrgårdens förskola i Knivsta arbetar med språkutveckling och att lära barnen läsa
Bilder används ihop med alla nya ord.
Sagoläsning för barnen och att skriva korta bildtexter är annat som ingår i vardagen på förskolan.
– Vi uppmuntrar även vårdnadshavarna att läsa högt för sina barn 30 minuter per dag.
Kan vissa föräldrar pressa sina barn för mycket?
– Nej, allt sker på barnens villkor. Vi har inte haft problem med vårdnadshavare som sitter hemma och pluggar med barnen, utan hela tanken är att barnen ska tycka att det här är något roligt. Det är så kul att se deras glädje och växande självkänsla när de lär sig något nytt, säger Evelina Almqvist.
Och vad är då Ordslukaren för något? Jo, det är en rolig gubbe i pappkartong som barnen ser fram emot att få träffa i slutet av sina språksamlingar. När barnen har satt ihop ordkorten rätt med varandra så äter Evelinas pappersgubbe till barnens glädje glupskt upp korten.