Unika besöket: Här forceras berget för framtidens kärnavfall

Långt ner under mark- och havsytan i Forsmark pågår ett enormt byggarbete. Det ska sprängas och byggas i sex år och ett nytt slutförvar för kärnavfall ska växa fram. 
UNT har som första medieföretag fått följa med ner och kolla hur det radioaktiva rivningsavfallet från svenska kärnkraftverk ska förvaras.

Cirka 60 meter ned i berget och 800 meter in i en tunnel rakt under Östersjön - det är så långt SKB och Skanska kommit med arbetet att bygga det nya slutförvaret. Arbetet beräknas ta sex år att genomföra.

Cirka 60 meter ned i berget och 800 meter in i en tunnel rakt under Östersjön - det är så långt SKB och Skanska kommit med arbetet att bygga det nya slutförvaret. Arbetet beräknas ta sex år att genomföra.

Foto: Alexander Ekberg

Forsmark2025-05-21 15:35
  • Ett enormt byggarbete pågår i Forsmark för att skapa ett nytt slutförvar för kärnavfall. Svensk kärnbränslehantering (SKB) och entreprenören Skanska arbetar på projektet som kommer att vara en sluten värld under de sex år bygget tar.
  • Det nya förvaret kommer att ha en total lagringskapacitet på 117 000 kubikmeter och kommer att ligga på 120 till 140 meters djup. Det kommer att förvara allt radioaktivt drift- och rivningsavfall från de svenska kärnkraftverken som ska rivas och slutförvaras på ett säkert sätt.
  • Forsmark valdes som plats för slutförvaret eftersom det redan finns en befintlig verksamhet där och berget är känt för att vara säkert. Utbyggnaden av slutförvaret är ett av SKB:s mångmiljardprojekt.

Kort efter att vi stigit ur minibussen efter vår färd ner i berget frågar Ida Tjerngren, projektchef och ansvarig för bygget hos Svensk kärnbränslehantering (SKB), om vi känner ammoniaklukten.

– Vi spränger regelbundet här. Ammoniak används när vi spränger – och vi sprängde senast här för några dagar sedan, berättar hon.

Ida Tjerngren, projektchef på SKB för det nya slutförvaret.
Ida Tjerngren, projektchef på SKB för det nya slutförvaret.

Miljön nere i berget, med långa gångar och stora lastare som kör omkring, påminner om en gruva. Här jobbar dagligen ett fyrtiotal personer under jord med utbyggnaden av slutförvaret för kortlivat radioaktivt avfall. Till det kommer minst lika många som arbetar ovan jord. Den här dagen pågår geologiska arbeten och diverse el- och ventilationsarbeten.

Den första delen av slutförvaret för det kortlivade avfallet har varit i drift sedan i slutet av 1980-talet. Där förvaras nu 63 000 kubikmeter radioaktivt avfall som filter, verktyg och kläder från svenska kärnkraftverk samt liknande material från sjukvård, industri och forskning.

Geologer genomför en så kallad kartering för att undersöka berget.
Geologer genomför en så kallad kartering för att undersöka berget.

I början av 2023 lämnade SKB in sin preliminära säkerhetsredovisning tillsammans med en ansökan om att få bygga ut förvaret till Strålsäkerhetsmyndigheten. Efter beredning fick SKB i slutet av 2024 klartecken att påbörja bergarbetet. I början av 2025 genomfördes den första sprängningen. 

Utbyggnaden kommer att vara en sluten värld under de sex år bygget tar. 

Det är bara personal från SKB och entreprenören Skanska samt speciellt inbjudna som får vistas i tunnlarna där arbetet pågår. Under utbyggnadens mest intensiva fas kommer ungefär 200 personer delta i projektet. 

Ventilationsarbete i tunneln.
Ventilationsarbete i tunneln.

Sex bergssalar som är 15 meter höga, 16 meter breda och 240– 270 meter långa ska byggas, liksom en ny tunnel som ska användas för transport av kärnavfallet.

– Tunneln som byggs nu och ska leda till den nya delen av förvaret är redan 180 meter lång. Den ska bli hela 900 meter innan man når förvarsdjupet på cirka 120 meter under Östersjön, berättar Ida Tjerngren som fortsätter:

– I de nya bergssalarna ska allt radioaktivt drift- och rivningsavfall förvaras. Det handlar om reaktorkomponenter, betong och annat byggnadsmaterial från de svenska kärnkraftverk som ska rivas och slutförvaras på ett säkert sätt en lång tid framöver.

Den nya delen kommer att ha total lagringskapacitet på 117 000 kubikmeter. Ett annat sätt att beskriva arbetets omfattning är att 1,2 miljoner ton kubikmeter med berg kommer att sprängas bort för att skapa det nya förvaret. 

Slutförvaret av kortlivat låg- och mellanaktivt avfall (SFR) ska byggas ut. Den blå delen är utbyggnaden.
Slutförvaret av kortlivat låg- och mellanaktivt avfall (SFR) ska byggas ut. Den blå delen är utbyggnaden.

– 1,2 miljoner ton berg – det motsvarar två stycken Avicii Arena (Globen), förklarar Ida Tjerngren. 

Arbetet att ta sig längre och längre in i berget kallas för bergdrivning – där ingår sprängning och borrning i berget som ett viktigt moment.

– Nu befinner vi oss 60 meter ned i urberget och cirka 800 meter in i en tunnel rakt under Östersjön, berättar Ida Tjerngren.

Om sex år när bygget är klart ska det nya förvaret ligga på 120–140 meters djup. Efter att vi parkerat vår minibuss tar vi en promenad i tunneln som är drygt tio meter hög och rymmer flera större bilar på bredd. 

Efter ett tag kommer vi fram till en vägkorsning. Den ena av vägarna tar stopp vid en bergvägg. Här har de senaste sprängningarna ägt rum och väggen markerar hur långt man kommit med arbetet fram till nu.

– Det är här nedfarten till det nya slutförvaret ska gå, säger Ida Tjerngren.

Här går Ida Tjerngren på vägen till den plats i tunneln som i dag markerar hur långt SKB och Skanska kommit i arbetet med slutförvaret. Där nere i mörkret någonstans tar det i dag stopp.
Här går Ida Tjerngren på vägen till den plats i tunneln som i dag markerar hur långt SKB och Skanska kommit i arbetet med slutförvaret. Där nere i mörkret någonstans tar det i dag stopp.

Efter varje sprängning bearbetas och täcks den yta som sprängts upp med sprutbetong. Det görs för att bergväggen ska bli ännu mera stabil och hållfast.

– Just nu står vi vid en av berggavlarna som vi ännu inte har sprutat betong på. Det betyder att det är berget vi tittar på här. Tänk att detta har legat gömt i 1,9 miljarder år och nu har vi sprängt oss ner här och kan titta på den här berggaveln. Det är inte många människor som sett detta – det är häftigt.

Vid bergväggen har ett gäng geologer riggat upp en dator, starka lampor och annan utrustning. De genomför en så kallad kartering eller insamling av data för kunna analysera bergväggen.

– Man kan säga att våra geologer står och tittar på hur berget ser ut och analyserar vilka bergarter vi har här, var sprickorna sitter och hur långa de är.

Det är långa tunnlar som byggs i berget.
Det är långa tunnlar som byggs i berget.

Varför byggs slutförvaret i Forsmark?

– Slutförvaret för kortlivat radioaktivt avfall behöver byggas ut för att ta emot rivningsavfallet från de svenska kärnkraftverken. Det mesta av avfallet som förvaras här i dag kommer från kärnkraften, så som verktyg, skyddskläder och filter. Men även radioaktivt avfall från sjukvård, forskning och industri lagras här, förklarar Ida Tjerngren och fortsätter:

– Detta är en välundersökt plats. Vi har redan en befintlig verksamhet i förvar här i dag och vet därför att berget är säkert. Berget består till stor del av granit som ger en bra kvalitet för ett slutförvar: Det är hållbart, torrt och hårt.

SKB:s Ida Tjerngren står här vid den punkt i tunneln som markerar hur långt arbetet kommit.
SKB:s Ida Tjerngren står här vid den punkt i tunneln som markerar hur långt arbetet kommit.

Kostnaden för utbyggnaden av slutförvaret för det kortlivade radioaktiva avfallet är stora.

– Den här utbyggnaden är ett av SKB:s mångmiljardprojekt, säger Ida Tjerngren.

Slutförvaret för kortlivat radioaktivt avfall ska inte förväxlas med ett annat slutförvar – det där 12 000 ton av använt kärnbränsle från landets kärnkraftverk ska förvaras.

Det byggs också i Forsmark, men på annan plats två kilometer bort. Byggnotan för det kommer att landa på 12 miljarder kronor. 

Geologer i arbete för att kolla hur berget mår.
Geologer i arbete för att kolla hur berget mår.
Här är vägen som leder till det nya slutförvaret. Den är inte färdigbyggd. Någonstans där nere i mörkret tar vägen slut i dag.
Här är vägen som leder till det nya slutförvaret. Den är inte färdigbyggd. Någonstans där nere i mörkret tar vägen slut i dag.
När UNT är på plats nere i berget pågår ventilationsarbeten.
När UNT är på plats nere i berget pågår ventilationsarbeten.
Bygget av det nya slutförvaret för kortlivat kärnavfall i Forsmark.
Bygget av det nya slutförvaret för kortlivat kärnavfall i Forsmark.
Vattenledning.
Vattenledning.
Geologer analyser berget efter de senaste sprängningarna.
Geologer analyser berget efter de senaste sprängningarna.
Långt under havsbotten

Slutförvaret för kortlivat radioaktivt avfall togs i drift 1988. Den befintliga anläggningen ligger 60 meter ner i berget och består av fyra bergssalar, var och en 160 meter lång, samt ett bergrum och en 50 meter hög betongsilo för medelaktivt avfall. Två kilometerlånga tunnlar förbinder anläggningen med markytan. 

Här finns kapacitet att förvara 63 000 kubikmeter med verktyg, skyddskläder och filter från svenska kärnkraftverk. Men även radioaktivt avfall från sjukvård, forskning och industri lagras här.

Nu byggs nästa del av slutförvaret med sex nya bergssalar med en längd av 240–275 meter på 120–140 meters djup med en kapacitet att ta emot 117 000 kubikmeter rivningsavfall som innehåller radioaktivitet från de svenska kärnkraftverk som ska stängas. Material det kan handla om är reaktorkomponenter, metall, betong och andra byggnadsmaterial.

Källa: SKB

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!