En ranglig stol som nÄgon redan har försökt limma - det Àr kanske den vanligaste pjÀs som kommer in till Anna Löfstrands möbelrenoveringsfirma Löfstrands verkstad i HÀgersten i Stockholm.
â Ofta har folk försökt sjĂ€lva, men benet blir löst igen. Tricket Ă€r att ta bort alla gamla limrester, limma igen och anvĂ€nda en tving att dra ihop med nĂ€r limmet torkar, sĂ€ger Anna, som Ă€r utbildad möbelsnickare och möbelrenoverare.
Hon tar emot och renoverar möbler, men köper ocksÄ slitna möbler som hon frÀschar upp och sÀljer vidare.
â Jag mĂ„lar ofta om möblerna, slipar slitna ytor och lĂ€gger ny ytbehandling, eller klĂ€r om dynor och sitsar.
Anna Löfstrand behÄller gÀrna originalutseendet om det Àr möjligt, men om de Àr för skadade eller slitna kan de behöva mÄlas om eller förÀndras lite.
â Visst kan det kĂ€nnas trĂ„kigt om nĂ„gon kund gĂ€rna vill mĂ„la över en fin teakmöbel fast det inte behövs, men man fĂ„r göra som man vill. Jag Ă€r inte sĂ„ puritansk, sĂ€ger Anna och visar tvĂ„ vackra karmstolar frĂ„n 1700-talet som hon har mĂ„lat om och klĂ€tt om sitsarna pĂ„.
â Det finns de som tycker att man inte bör anvĂ€nda hĂ„rdvaxolja till exempel, utan shellack. Men om möbeln blir som i originalskick med modernare material som Ă€r mer lĂ€ttjobbade och hĂ„llbara tycker jag att det Ă€r bra.
Ibland Àr det ÀndÄ roligare att mÄla för att man ser sÄ tydlig skillnad, tycker Anna Löfstrand.
â Om man har en ful stol och mĂ„lar den sĂ„ blir den fin. Limmar man ett glappande ben ser ju stolen likadan ut sen Ă€ndĂ„, det kĂ€nns inte lika roligt.
OmmÄlade möbler kan ocksÄ vara svÄra att ÄterstÀlla till originalskick.
â Det Ă€r svĂ„rt att ta bort fĂ€rg, det blir ofta mycket kvar i porerna nĂ€r man skrapar och slipar. Om det Ă€r en möbel i genomgĂ„ende trĂ€ kan man slipa ned det ordentligt, men det funkar ju inte pĂ„ faner.
BÀttre dÄ att mÄla om den i en fÀrg man gillar, som Anna gjorde med en liten byrÄ hon fick in.
â Den var helt grĂ€slig i nĂ„gon slags 1980-talsturkos mĂ„lning med mörkare partier. Det var plastfĂ€rg som lossnade lĂ€tt, under var det teak men den gick inte att rĂ€dda. Men jag tyckte om formen, sĂ€ger hon och visar hur hon mĂ„lat om byrĂ„n i vitt och grĂ„tt.
Ett annat tips om ovansidan pÄ en byrÄ Àr sliten Àr att mÄla allt utom lÄdorna. En klassisk slitskada som uppstÄr pÄ byrÄer och bord Àr att lacken nöts bort och spricker upp. Ofta finns ringar frÄn krukor eller vaser, och dÀr det har blivit en liten fuktskada har ytbehandlingen börjat slÀppa.
â Ăldre möbler tĂ„l ofta inte att man stĂ€ller koppar eller glas pĂ„ dem hur som helst, förr anvĂ€nde man ofta underlĂ€gg och var mer rĂ€dd om dem.
Anna Löfstrand brukar skrapa bort ytbehandlingen pÄ sÄdana möbler och lÀgga pÄ ny, hÄrdvaxolja Àr en favorit.
â TrĂ€et slits pĂ„ ett bĂ€ttre sĂ€tt Ă€n till exempel en lackad yta, dĂ€r en repa kan störa vĂ€ldigt mycket i det blanka.
Anna Löfstrand tycker att man kan stÄ för den mesta enkla möbelrenoveringen sjÀlv, bara man Àr noggrann och tar reda pÄ hur man ska göra för att det ska bli bra.
â Viktigast Ă€r ett bra grundjobb. Stolsbenet börjar vicka igen för att man inte har gjort rĂ€tt, fĂ€rgen blir ojĂ€mn och slĂ€pper om man inte rengör och slipar innan man mĂ„lar.
Det Àr inte heller alla ytbehandlingar som passar ihop. Gammal fÀrg eller bets kan lösas upp, lÀcka igenom och missfÀrga nÀsta ytbehandling.
â Ăr man osĂ€ker kan man prova lite pĂ„ ett stĂ€lle som inte syns sĂ„ mycket för att veta om det funkar. Men gör man ett bra underarbete och grundmĂ„lar sĂ„ brukar det inte vara nĂ„gra problem. (TT)