Vattenbuffeln blir naturvårdare och säkrar gäddleken

Det är något som sticker ut rejält i våtmarken. En bit bort står två bjässar som väger drygt ett ton vardera.
– Vattenbufflarna ska beta och hålla våtmarken öppen och göra det lättare för gäddorna att leka här, säger Maria Hoflin på Upplandsstiftelsen.

Noby och Putte betar på Öster Mörtarö på Gräsö.

Noby och Putte betar på Öster Mörtarö på Gräsö.

Foto: Kjell Sjöberg

Gräsö2025-06-15 20:00

När vi stigit ur bilarna vid hagen vid Öster Mörtarö på Gräsö säger Jonte Kylin som äger de båda vattenbufflarna:

– Vi smyger väl ut i hagen. Pratar vi bara lugnt och lagom högt så kommer de nog fram till oss.  

Sedan en tid finns två av Jonte Kylins asiatiska vattenbufflar i en hage vid Öster Mörtarö på Gräsö. Bufflarna är uthyrda för att hjälpa Upplandsstiftelsen att stärka den biologiska mångfalden där genom att hålla ovälkommen växtlighet borta från våtmarken.

Noby och Putte betar på Öster Mörtarö på Gräsö.
Noby och Putte betar på Öster Mörtarö på Gräsö.

– Det här är en intressant översvämningsmark som vi vill bevara och hålla öppen. Här simmar gäddan upp från havet och leker och fortplantar sig. I området trivs även groddjur, trollsländor och fåglar, berättar Maria Hoflin som är ansvarig för projektet hos Upplandsstiftelsen.

Stiftelsen arrenderar marken sedan fyra år. För att hålla den öppen och skapa förutsättningar för en bra biologisk mångfald krävs att marken hålls fri från viss växtlighet. 

– Då det är sankmark och viss växtlighet i området som kor inte gillar insåg som vi att behövde vattenbufflar som är bra på att sköta om och beta i våtmarker, säger Maria Hoflin.

Jonte Kylin har totalt 20 vattenbufflar. De flesta betar vid hans sjö Viltvattnet i Väddika.
Jonte Kylin har totalt 20 vattenbufflar. De flesta betar vid hans sjö Viltvattnet i Väddika.

Vad skiljer dem från korna? 

– Vattenbuffeln har klövar som är anpassade för sankmark och den gillar vass, starrarter (kärrgräs) och sly som är sådan växtlighet som gör att våtmarker som den vid Öster Mörtarö växer igen. Buffeln har även förmågan att kunna beta under vatten. Skulle buffeln få problem och börja sjunka ner i sankmarken så kan de simma i stället.

Hos Upplandsstiftelsen är vattenbufflarna ett välkommet tillskott i arbetet med att värna den unika miljön på Gräsö.

– Vi har letat efter vattenbufflar flera år utan att lyckas hitta några att hyra. I vintras fick vi kontakt med Jonte Tylin på Väddika gård i Hökhuvud i Östhammars kommun. Han har dem för naturvård på sina marker. Han berättade att han hade några han kunde undvara, så nu hyr vi dem i år av honom, berättar Maria Hoflin.

En bit bort i hagen står de båda bufflarna Noby och Putte. Jonte Kylin pratar med låg röst och efter ett tag börjar djuren att röra sig mot honom.

Försiktigt luktar en av dem på Jonte. När den känner igen lukten tar det ett steg närmare och kryper upp tätt bredvid.

– Hej kompis, säger Jonte Kylin och klappar den försiktigt under hakan.

Han kommer med en uppmaning också:

– Gör inga yviga gester – det är lugna rörelser som gäller. Det skapar trygghet och blir du godkänd kommer de fram och nosar på dig.

Vattenbufflarna betar tillsammans med kor.
Vattenbufflarna betar tillsammans med kor.

Till skillnad från den afrikanska buffeln som kan vara aggressiv och attackera människor är den asiatiska mera fridfull och lugn.

– Det är klart att den kan bli aggressiv, men den är för det mesta lugn och bra. Det är därför du och jag kan stå här i hagen med dem. Men man ska ändå vara försiktig. Det kan faktiskt vara så att korna kan bli lite "bossiga" och ska bestämma över bufflarna när de går i samma hage, säger Jonte Kylin.

Försiktighet och lugna rörelser är bra när man kramar en asiatisk vattenbuffel.
Försiktighet och lugna rörelser är bra när man kramar en asiatisk vattenbuffel.

Jonte Kylin är kött- och spannmålsbonde. Bufflarna blev ett inslag i hans verksamhet för fem år sedan. I dag har han en tjugotal djur.

– För femton år sedan anlade vi vår sjö Viltvattnet ute i Väddika. Det är en gammal våtmark som vi gjort. Det är ett sätt att ta hand om och vårda miljön, förklarar han och fortsätter:

– Den är femton hektar stor och behöver klippas för att inte växa igen. Först funderade vi på att hyra in en vassbåt för klippningen, men det blev för dyrt. Så då testade vi först med två kameler innan vi för fem år sedan fick våra första bufflar.

Förutom att beta vid sjön, där det finns ett trettiotal rödlistade och sällsynta fågelarter, har han nu börjat hyra ut vattenbufflar.

– Det här första gången jag hyr ut. Det verkar ju som att de trivs att vara här på Gräsö.

Närhet.
Närhet.

Kommer du även att slakta och sälja buffelkött?

– Det fanns någon sådan tanke – men nu är jag för fäst vid dem så det blir inget av med det. De får sköta betet hemma och så kommer jag att hyra ut några som till det här projektet på Gräsö.

Medan vi står och pratar i hagen närmar sig buffeln Putte undertecknad försiktigt och luktar lite på mina byxor innan de ställer sig nära.

– Du verkar godkänd. Klia den lite under hakan nu.

Vid våtmarken i Öster-Mörtarö, som ligger längs med landsvägen, finns ett bänkbord där man kan slå sig ned med en kopp kaffe och spana på bufflarna. 

Vattenbufflarna spanar in Jonte Kylin.
Vattenbufflarna spanar in Jonte Kylin.
Vattenbuffel i stilstudie.
Vattenbuffel i stilstudie.
Asiatisk vattenbuffel

Vattenbuffeln domesticerades (tam) för 5 000 år sedan. I dag är den sällsynt i det vilda. 

Idag finns cirka 170 miljoner vattenbufflar i världen. Drygt 95 procent finns i Asien.

Den vilda vattenbuffeln kan bli upp till 3 meter lång, 150 till 190 centimeter hög samt väga ett drygt ton. Den tama varianten blir aningen mindre. Avståndet mellan djurets hornspetsar kan vara upp till en meter.

Den används som drag- och betesdjur men hålls även för sitt kött och sin mjölk. 4,5 liter buffelmjölk räcker till ungefär 1 kg mozzarella-ost. 

I vilt tillstånd finns den i Nepal och Sydostasien.

Källor: SVA, SLU och Wikipedia

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!