Men efter klockan 22 på måndagskvällen röstades Håboalliansens budgetförslag för 2019 igenom med 17 röster mot 14. Tio ledamöter avstod från att rösta.

De fyra borgerliga partierna och Miljöpartiet fick klartecken för både driftsbudgeten och investeringsbudgeten.

Socialdemokraterna och Bålstapartiet, med sina totalt 14 mandat, röstade mot, medan både Sverigedemokraterna med åtta mandat och Vänsterpartiet med sina två, lade ned sina röster.

Artikelbild

| Liselotte Grahn Elg (M), kommunstyrelsens ordförande. Hennes och Håboalliansens budget för 2019 röstades igenom av fullmäktige på måndagskvällen. Bilden tagen vid demokratidagen på Lastberget i oktober.

Alliansens krav på tvåprocentiga effektiviseringar i nämnderna skapade debatt.

Oppositionsrådet Agneta Hägglund (S) ser det som ytterst allvarligt att barn och unga prioriteras drygt tolv miljoner lägre i alliansens budget än i S-budgeten.

– Vi måste tillsätta mer resurser, det krävs mer personal och mer pengar. Nämnderna måste visserligen prioritera, men det är vi i fullmäktige som bär ansvaret, sa hon.

– Effektiviseringar behöver inte alltid betyda neddragningar, förklarade Liselotte Grahn Elg (M), kommunstyrelsens ordförande, som svarade på kritiken mot Håboalliansens budget med att man måste tänka utanför boxen och utmana nya idéer.

Det var dock Leif Zetterberg (C), kommunstyrelsens vice ordförande, som inledde debatten med att presentera Håboalliansens samlade budget.

– Att vara en växande kommun är en fördel, men ställer också krav på insatser. Alla har fått mera pengar, sa han, men underströk också att alla verksamheter har också har ett effektivieringkrav på sig.

Zetterberg menar att budgeten präglas av god ekonomisk hushållning, att kommunen gärna ser privata aktörer inom äldreomsorgen och de nya mindre förskolor man vill bygga och att kommunen investerar över en miljard de närmaste tre åren.

Per-Arne Öhman (M) menar att man har all anledning att titta på effektiviteten, utan att kritisera nuvarande verksamhet.

– Även ett ypperligt arbete kan effektiviseras, förklarade Per-Arne Öhman (M).

Han noterade att vård- och omsorgsnämnden i kommunen förra året fick ett tillskott på 8,36 procent.

– Till 2019 är den siffran 11,66 procent. Inget dåligt påslag.

Michael Rubbestad (SD) konstaterade att det finns en bred samsyn om det mesta och visade ett stapeldiagram för att klargöra hur lite de fyra budgetförslagen skiljer sig åt – drygt 13 miljoner kronor i en budget på nästan 1,2 miljarder – cirka en procent.

Största avvikelsen i SD-budgeten, jämfört med de S-, V- och Alliansförslagen, är en 14-procentig minskning, drygt nio miljoner, av socialnämndens budget. Partiet vill göra ett mångkulturellt bokslut för att ge en tydlig bild av vad invandringen kostar.

– Det är tydligen väldigt upprörande.

Han menar att det är tydlig signalpolitik. Rubbestad talade också bland annat om tvärnämndssatsningen på matmiljonen för mer svenska livsmedel i kommunens verksamheter.

Charlotta Bjälkebring Carlsson (V) vill ha en personalsatsning i fler grupper, som den inom socialtjänsten med färre arbetstimmar till bibehållen lön, och mer pengar till minskade barngrupper. Hon noterade också den oro som finns hos fackförbunden för de effektiviseringar som väntar.

Bjälkebring Carlsson förordar också en kommunal barnombudsperson och fler träffpunkter för unga.

– Vi har stora förhoppningar på ett kulturhus och är i framtiden beredd att satsa ytterligare medel, sa hon.

Bålstapartiets Owe Fröjd förklarar att partiet ger sitt stöd till S-budgeten. Han gläds åt att Båp:s motion om småskaliga förskolor i Viby äng och Krägga finns med i S-förslaget.