Åtgärder för handikappade kritiseras
Den ideella föreningen Källakademien ställer sig frågande till de förändringar som gjorts vid Ingbo källor i Östa väster om Tärnsjö.
Foto: Hans Lundgren
Men, visar det sig, länsstyrelsen i Västmanlands län och numera länsstyrelsen i Uppsala län har gett tillstånd till åtgärderna som utförts av medlemmarna i ett lokalt projekt. Heby kommun och Statens Geologiska Undersökning, SGU, har också förordat dem.
Källakademien kommer emellertid att göra en egen utredning. Framför allt vill man bringa klarhet i frågan på vilka grunder berörda myndigheter gett tillstånden, och om åtgärderna verkligen utförts enligt direktiven i tillstånden.
Tidigare kunde man se vattnet välla upp genom bottnen i den största kristallklara Ingbokällan. Det gör man inte längre, det kan bero på att vattennivån höjts. Fördämningen har även gjort området närmast källan sankare.
Dammen är ett led i restaureringen av den tidigare kulturmiljön på platsen. En kopia på den skvaltkvarn som fanns där fram till i början på 1930-talet har timrats upp vid bäcken nedströms källorna. I närheten har mjölnarens bostad restaurerats. Tanken är att platsen skall bli ett attraktivt besöksmål. Under sommaren sätter man fart på kvarnen som en av sevärdheterna.
Men i många år har källorna varit besökta av ortsbor och turister. De senaste åtgärderna, handikapprampen och trädfällningen som genomförts nu under vintern, hävdar kritikerna klart visar att kulturvärdena och tillgängligheten satts före miljövärdena.
Under tiden den gamla kvarnen var i drift var platsen öppnare och det fanns en brygga i källan. Men på 70 år hade naturen tagit tillbaka utrymmet. Att göra källan åtkomlig för handikappade är visserligen vällovligt, anser kritikerna, men samtidigt åsamkar den åtgärden källmiljön skada.
Till saken hör att Ingbokällorna sedan länge är skyddade av naturreservatsbestämmelser och numera också klassats som Natura 2000-område.
Vattnet i Ingbokällorna trycks upp från rullstensåsen i närheten - sammanlagt 4,3 miljoner liter per dygn. Naturreservatsbestämmelserna tar i första hand hänsyn till den miljö källorna utgör.
Enligt Mikael Lindberg, Natura 2000-ansvarig på länsstyrelsen i Uppsala län, var i första hand den omkringliggande sumpskogen grunden för att förklara området som Natura 2000-område.
- Tillstånden för att utföra de här åtgärderna finns, Heby kommun har till och med fått 100 000 kronor i bidrag till dem. Att källorna gjorts öppnare i landskapet gynnar vissa insekter och groddjur.
Enligt Mikael Lindberg saknas dock tillsynsanteckningar i ärendet, det vill säga det kan vara så att tillståndsgivaren ännu inte kontrollerat om de utförts som det var tänkt.
Så jobbar vi med nyheter