Barnskötare bemöter anklagelse om våld

Polis och åklagare lade ner förundersökningen i brist på bevis. Nu har pojkens föräldrar med ett intyg från en psykolog begärt att överåklagaren omprövar det beslutet.
— Jag har mått oerhört dåligt av den här beskyllningen och själv gått i terapi hos psykolog, säger barnskötaren som i dag arbetar i en helt annan bransch.
— Jag är inte avstängd från barnomsorgen, men jag orkade inte med pressen efter den här beskyllningen. Jag hade hoppats kunna lägga det här bakom mig sedan polisutredningen lagts ner, men nu rivs allting upp igen.
En kollega, säger barnskötaren, på den aktuella förskoleavdelningen har också mått dåligt av det som hänt och varit hemma en tid från arbetet.
Barnskötaren hävdar att den i dag femårige pojken inte alls är rädd för henne som föräldrarna påstår:
— Senast för tre veckor sedan stod han helt nära mig utan att vara det minsta rädd. Och i går cyklade han ensam förbi mitt hus.
Barnskötaren uppger att personalen på den förskoleavdelning där hon vikarierade mangrant står på hennes sida.
— Medvetet var jag aldrig ensam med den här pojken eftersom jag kände på mig att min och mammans avbrutna vänskap skulle kunna leda till beskyllningar i den här riktningen.
Barnskötaren hävdar att de alternativa datum som föräldrarna uppgett för polisen som troliga för när agan mot pojken skulle ha ägt rum, samtliga visade sig vara dagar då hon inte var i tjänst på förskolan.
Barnskötaren uppger vidare att det skadestånd hon fick sedan rektor i ett brev till föräldrarna uppgett att barnskötaren tilldelats en muntlig varning var en följd av att någon sådan påföljd inte finns:
— Det var föräldrarna som tjatade fram det där brevet, rektorn skrev det för att hon trodde att det skulle skapa lugn igen.
Är du orolig för att det kan bli en rättegång?
— Ja, det är klart att jag är. Det är obegripligt att en psykolog tycks tro att pojken varit med om den påstådda agan. Den har aldrig inträffat.