Clownerna kommer från Rwanda, Libanon, Burma och Sverige, de är i tonåren och en del av dem har drabbats av inbördeskrig och diktatur och traumatisk stress. När clownerna agerar vänder de sig i första hand till barnen och deras drömmar:
– Det finns en del kulturella skillnader i agerandet. Deltagarna från Rwanda är mer akrobatiskt inriktade än de andra, i Burma är man mimiska och i Libanon är dragningen mot europeisk cirkus, säger Joel Lindh från Enåker som sett till att clownlägret kan träna i byns bygdegård där man också utspisas och övernatta i skolan en kilometer därifrån.
På midsommaraftonen ger man prov på sin konst i samband med midsommarfirandet vid bygdegården. I går stod regnet som spön i backen, men man hoppas naturligtvis på att det blir uppehåll och helst sol på midsommaraftonens eftermiddag, när clownerna intar scenen kl 15.
Det är tredje gången Clowner utan gränser tränar och uppträder i Enåker. Bygdegårdens stora sal är fylld med aktörer och träningsredskap. Snart vankas lunch – några föräldrar till de svenska deltagarna lagar köttbullar och ris.
– Hela veckan har det varit utvecklingsläger här. I dag till exempel övar vi intuition och emotion, som är viktiga när man står på scen. Vad man än har i bagaget och vilken roll man än gestaltar så måste var och en i grunden vara sig själv för att det skall bli äkta, säger Joel Lindh.
– I går var en expert på sensomotoriska rörelser här, det vill säga de tidigaste rörelserna som fostret använder redan i moderlivet, och så övade vi på dem, det var mycket givande.
Clownen, kan man säga, agerar på hälsosamma öar där skrattet kan frigöra och läka. Men man måste öva det egna medvetandet för att lyckas uttrycka det som förlöser, enligt Joel Lindh.