En lektion i stress för lÀrare
ÂBarn som stressar kan fĂ„ skador i hjĂ€rnan som försĂ€mrar deras inlĂ€rningsförmĂ„ga.Det sade neuropsykologen Ă
ke PĂ„lshammar frĂ„n Uppsala universitet nĂ€r han fortbildade grundskolelĂ€rare i ĂstervĂ„la, Harbo och TĂ€rnsjö pĂ„ onsdagen.
à ke PÄlshammar samtalar med SO-lÀrare Lennart Andersson i en paus.
Foto: Lars Gunnarsson
âDet hjĂ€lper oss lĂ€rare att förstĂ„ hur vi kan möta barn som har problem i skolan pĂ„ ett bĂ€ttre sĂ€tt, sade förskollĂ€raren Erika Norstedt.
à ke PÄlshammar redogjorde grundligt för den neuropsykologiska vetenskapens stÄndpunkter.
Kan ge skador
âDet finns en risk med stress som vi inte tidigare har kĂ€nt till. Stress kan ge hjĂ€rnskador. VĂ€rst Ă€r det om barn stressar, sade han, och hĂ€nvisade till amerikanska forskaren Robert Sapolskys rön.
NÀr en individ Àr mycket stressad fÄr binjurebarken signaler frÄn hjÀrnan om att tillverka cortisol, ett kraftigt stresshormon med lÄngtidsverkan. Det kan pÄverka en del av hjÀrnan som heter hippocampus och som har till uppgift att lagra minne. Robert Sapolsky har visat att hippocampus har mÄnga receptorer (mottagare) för cortisol.
âEfter en lĂ„ngvarig cortisolÂpĂ„verkan börjar hippocampus att sluta med det arbete som den annars skulle ha gjort. En stressad person fĂ„r svĂ„rt med inlĂ€rning, sade Ă ke PĂ„lshammar.
Kan inte vÀrdera intrycken
Han förklarade Àven varför vissa barn med ett oroligt beteende inte kan lÄta bli att reagera pÄ all slags stimuli som kommer i deras blickfÄng. De rusar fram till klassrumsfönstret nÀr ambulansen Äker förbi dÀrför att de saknar förmÄga att vÀlja vilka intryck som Àr vÀrda att uppmÀrksamma eller ignorera som irrelevanta för stunden.
âDet Ă€r en frĂ„ga om utveckling, men det kan ocksĂ„ vara problem som beror pĂ„ miljöpĂ„verkan eller pĂ„ brister pĂ„ signalsubstans i hjĂ€rnans exekutiva system, sade Ă ke PĂ„lshammar, och hĂ€nvisade till Ă€nnu en vetenskaplig gigant, den ryske neuropsykologen Alexander Lurias och hans vedertagna teori om hjĂ€rnans tre block.
Primitivt beteende
Det handlar om det basala och motiverande systemet i hjĂ€rnstammen, det receptiva systemet i hjĂ€rnans bakre del som tar emot, analyserar och lagrar information, och frontallobernas exekutiva syÂstem dĂ€r individen planlĂ€gger och kontrollerar sina aktiviteter baserat pĂ„ informationen frĂ„n det receptiva systemet.
âStress gör att de basala och receptiva systemen blir dominerande och dĂ„ tenderar individens beteende att bli mer primitivt, sade Ă ke PĂ„lshammar.
SĂ„ jobbar vi med nyheter