Försvaret säger nej till vindkraftverk
Anne Öman och sex andra intressenter i Östervålatrakten planerade att bygga ett vindkraftverk och sälja elen därifrån till det lokala energibolaget.Men Försvarsmakten sade nej och nu har planerna lagts ner.
Producerade vindkraftverket mer el än ägarna förbrukade skulle man få tillbaka pengar från elbolaget, mindre skulle man få betala mellanskillnaden.
Masten skulle bli 73 meter hög, vingarna 25 meter långa.
Bland intressenterna fanns fyra privatpersoner (hushåll) och tre företag. En av intressenterna hade ett vilande aktiebolag som skulle användas för vindföretaget. Investeringen skulle gå löst på nio miljoner kronor och hela beloppet skulle lånas i bank.
— Vi räknade med att det skulle gå runt ekonomiskt också. Elpriserna stiger ju hela tiden. Den genomsnittliga årsvinden på platsen vi hade bestämt oss för är fem meter per sekund, säger Anne Öman.
Försvarsmakten skriver i sitt korta yttrande till miljö- och byggenheten i Heby kommun att den på grund av "konflikt med riksintresset för totalförsvaret inte kan acceptera ett vindkraftverk med det läge som redovisas i förhandsförfrågan."
Varför då, Cecilia Häckner, handläggare på Högkvarteret?
— Vi redovisar aldrig skälen offentligt eller till exempel vilken av våra enheter som har synpunkter på ett bygglov eller en detaljplan.
Cecilia Häckner uppger att Försvarsmaktens olika enheter hinderprövar i princip alla objekt i tätorter högre än 90 meter och alla som är högre än 20 meter utanför tätbebyggda områden.
— Ibland finner vi att planerade master eller just vindkraftverk skulle störa militära installationer.
Kan du förstå att folk undrar?
— Ja, det gör ibland länsstyrelser och kommuner också. Eftersom vindkraftverk blir vanligare kommer vi därför skicka ut en generell information till de myndigheterna, säger Cecilia Häckner.
Så jobbar vi med nyheter