Fullmäktige diskuterade kostfrågor
Hur kommunen skall organisera produktionen av mat till barn och äldre, den så kallade kostfrågan, är en klassiker i Hebypolitiken och till synes mycket svår att komma till rätta med. Den diskuterades också i kommunfullmäktige på tisdagen.
Charlotte Wall (Lp) ville i kommunfullmäktige i går kväll veta om verksamhetsnämnden, som ansvarig, avser att ta något nytt grepp om frågan.
Nämndens vice ordförande Tomas Bergström (fp) sade att han för sin del inte trodde på några nya utredningar. Den senaste åtgärden, att övergå till fryst mat till äldre som bor kvar hemmet, var inget sparförslag utan tillkom för att minimera risken för matförgiftningar.
- Men det minskade kostenhetens intäkter eftersom ett privat företag lade det lägsta anbudet för att utföra verksamheten. Jag tror att det bäste vore att lyfta ner ansvaret för kostfrågorna på enhetsnivå.
Kraven i livsmedelslagen har skärpts. Det framkom att Hebygårdar snart lägger fram en utredning som visar att kommunen måste investera minst tio miljoner kronor i de nuvarande köken för att uppfylla lagen.
- Därför tror jag att det är bra att vi behåller de kök vi har, det vill säga också de små enheterna. Kraven är större på kök som lagar mat till många framhöll Annika Krispinsson (c).
En kommunal lunch på ett servicehus kostar 73 kronor. Charlotte Wall erinrade om att kommunen har ett högre pris än de lokala restaurangerna:
- Det är dags att sätta ner foten nu, sade hon.
Debatten speglade hur kostfrågan manglats fram och tillbaka under de senaste decennierna.
Stig Sjögren (m) påminde till exempel om att priset på ett mål mat producerat i kommunens regi för sju, åtta år sedan visade sig vara på tok för lågt.
- Men då fick jag veta att priset inte fick höjas. Och matens kvalitet fick inte försämras. Den här frågan har verkligen schabblats fram och tillbaka, därför att den bara ägnats sporadiskt intresse.
Annika Krispinsson (c) ville i fullmäktige också veta hur många nya chefer som tillsattes inom äldreomsorgen under år 2007, och vad alla cheferna inom den sektorn av kommunens verksamhet kostar.
- Jag tror att det var två stycken, men de här medarbetarna har bara en del av sina tjänster avlönad som chefer, svarade Tomas Bergström (fp), vice ordförande i verksamhetsnämnden. Kostnaden var han osäker på.
- Den måste räknas på den tid var och en är chef, sade han.
Annika Krispinsson svarade själv på sin fråga:
- Jag har tittat på det här och jag anser att minst sju, kanske så många som nio fick en chefsbefattning i fjol och att kostnaden kan uppskattas till cirka tre miljoner kronor om året.
Tomas Bergström trodde inte på de uppgifterna:
- Totalt har kommunen 19 chefer inom äldreomsorgen. Det betyder att det går en chef på 20 anställda. Det är rimligt.
Annika Krispinsson genmälde att hon med sin fråga i första hand ville tydliggöra att kommunen på kort tid fått många fler chefer.
- Min avsikt är att vi skall fundera över hur vi skall ha det inom äldreomsorgen, sade hon.
Så jobbar vi med nyheter