Granen hotar Färnebofjärden
Granen har fått fäste i lövskogarna och på älvängarna längs Nedre Dalälvens lopp till havet. Om inget görs tar den över i nationalparken Färnebofjärden.
Maria Widemo konstaterar att granen sprider sig i Gysinge.
Foto: Pelle Johansson
- De magasinerar vårfloden och använder den till elproduktion under vintern, säger Maria Widemo, filosofie doktor i zooekologi. Sedan i somras leder hon ett projekt som skall utreda vad som kan göras åt situationen.
De uteblivna vårfloderna hotar helt enkelt den unikt rika naturen och kulturvärdena i nationalparken. Förr kunde vattnet svämma i flera veckor på våren. Granen tål inte att stå i vatten någon längre tid, men björken, aspen och eken står pall.
Korttidsregleringen med snabbare variationer i vattenståndet skapar också en viss erosion längs stränderna.
När den skuggande granen vandrat helt nära älven minskar ljusgenomsläppet till marken. Ljusälskande arter som bara kan växa här trängs på så vis bort. På norra sidan av Mattön vid Gysinge har de unga granarna sågats ner, men nya kommer hela tiden upp.
- Det är konstgjord andning, säger Maria Widemo när vi går längs stigen som visar oss vägen. Här vid Gysinge, där nord och syd i Sverige möts, finns kanske Nordens artrikaste natur.
- Den smala dalen som älven trängt sig igenom öppnar sig och faller ut i ett platt landskap. Vattnet liksom landar här, hastigheten minskar och näringsämnena vattnet har med sig har varje vår gödslat det ljusa landskapet.
Bävern har återkommit och fäller för sitt behov energiskt lövträd utmed stränderna. Men i jämförelse med granens utbredning är det problemet litet. Ortsbefolkningens skräck för myggplågan, som uppstår när älven stiger (och det kan numera ske på sommaren och hösten, ja, mitt i vintern till och med) kan hållas i schack med antimyggmedlet Bti som emellertid är kontroversiellt att också sprida inom nationalparken och reservaten.
Maria Widemo säger att projektet hon leder bland annat skall utröna i vilken mån tuvbildningen i de älvnära områdena ökat på grund av att älven svämmar mindre och oregelbundnare.
- De där små vattensamlingarna som dröjer sig kvar runt de allt talrikare tuvorna främjar mygglarvernas utveckling. Regelbunden vårflod kanske kan minska myggplågan naturligt. Det finns uppgifter om att ängarna var slätare förr när också djur betade där.
Maria Widemo är intresserad av upplysningar och tips från allmänheten som kan öka kunskaperna om de olika förändringar som landskapet genomgått.
- Jag tänker mig att naturintresserade har gjort viktiga observationer, kanske finns också äldre undersökningar som kan letas fram ur arkiven och jämföras med dagens värden?
Maria Widemo har en tuff tid framför sig. Hon har träffat företrädare för kraftbolaget Forum som reglerar Dalälven. De har sagt sig vilja bli mera ekologiska, men erfarenheterna från liknande samtal beträffande Ljusnan och Woxnan i Hälsingland är dåliga.
- Efter tio år förklarade Fortum plötsligt att man inte ville ändra regleringen. Nu måste alla vattendomar utmed Ljusnan och Woxnan ändras, var och en i en särskild process, för att få tillbaka en naturligare vattenföring. Sådant tar tid och är dyrt och under tiden går flera naturvärden förlorade, säger Maria Widemo.
Så jobbar vi med nyheter