Det ser likadant ut på många håll i landet. På en tredjedel av landets yta stoppar försvaret byggandet av vindkraftverk, och på en linje söder om Stockholm-Göteborg är hälften av landytan undantagen. Försvarsmaktens hållning hotar vindkraftens utveckling, anser Gunnar Fredriksson, vice vd på branschorganisationen Svensk Vindenergi:
– Länsstyrelsernas styrelser är prövningsmyndigheter, men säger Försvarsmakten nej blir det inget tillstånd. En prövningsmyndighet borde inte särbehandla någon remissinstans, men i fråga om vindkraft viker den nästan alltid ner sig inför militären, säger Gunnar Fredriksson.
I Västra Uppland innebär det att såväl riksintresseområdet för vindkraft i norra delen (Östervåla) samt det nordost om Vittinge inte kan exploateras och bidra till ett långsiktigt hållbart samhälle. Men Heby och Uppsala har överklagat maxhöjden på 180 meter för vindkraftverk i dessa områden.
– Vindkraftföreningen vi planerade i Heby har inte bildats. Vi har i stället slagit in på produktion av el med solceller som också har stor potential, säger Per Möller (C), ordförande i Heby kommuns beredning för miljö- och samhälle och Kommunplan Heby 2030.
Civilflyget anför inte tillnärmelsevis så stora undantag för vindkraftverk som flygvapnet gör. När det gäller flygplatser i allmänhet spelar stig- och sjunkvinkeln på planen vid start- och landning huvudrollen.
– Försvarsmakten anser att flygvapnet behöver kunna flyga så lågt som 30 meter över marken inom en radie på fem mil från flygplatsen. I Uppsala län utesluts därmed större delen av landområdet, kvar blir bara några remsor vid kusten, säger Gunnar Fredriksson.
– Och ändå var försvaret med och tillstyrkte riksintressen för vindkraft bland anat i just de här områdena. Men när det kommer till ansökan säger man blankt nej med hänvisning till militärflygets behov.
Ibland anger försvaret ”kommande behov” som enda skäl för sitt nej. När länsstyrelserna prövar ansökan om vindkraftetableringar gör man det numera endast efter miljöbalken. Eftersom ett ja till tillstånd innebär att exploatören inte behöver byggnadslov skrevs ett tillägg in i miljöbalken att kommunen också måste lämna sitt medgivande. Det betyder att också lokala motståndare kan påverka enskilda politiker till ett nej.