Mikael Sandin är biträdande kostchef i Heby kommun.
När överbliven mat ska skrapas av tallriken finns det numer tre hinkar att välja mellan i skolmatsalen i Heby och Östervåla. Hinkarna är märkta "Inte min smak, "Tog för mycket" och "Hann inte äta upp". Det ska ge en vägledning om varför eleverna kastar mat – och även minska matsvinnet.
För precis som alla skolor i landets kommuner är det en ständig jakt efter att behöva kasta så lite mat som möjligt.
– Vi såg att det gick åt väldigt mycket livsmedel i kök och servering. Då började vi med att vid serveringen byta ut de stora salladsskålarna till mindre och fyllde på oftare i stället. Likadant gör vi numer med den varma maten i slutet av dagens servering. Då behöver vi inte kasta lika mycket, förklarar Mikael Sandin, som är biträdande kostchef i Heby kommun.
Nu testar man ytterligare en metod för att få ner svinnet. Nämligen att fokusera på det som skrapas av från tallriken när eleverna avslutat måltiden. Pilotprojektet med de tre hinkarna ska på ett enkelt sätt ge skolköket information om varför en del av skollunchen hamnar i hinkarna. Och samtidigt vara en tankeställare för eleverna. Målet är att få ner svinnet till 20 gram per barn och dag i Hebyskolorna.
– Vi vill veta om de tyckte om maten. Hade de tid att äta upp eller var det så att de inte hade tid att gå två gånger utan tog för mycket första vändan? Och är det så att eleverna inte haft tid att äta klart så måste vi göra något för att skapa en lugnare miljö eller längre lunchrast för eleverna, säger Mikael Sandin.
Mindre mängder ska behöva kastas när eleverna får möjlighet att förklara anledningen till att de inte ätit upp.
En iakttagelse hittills under pilotprojektet med hinkarna är att uppskattade rätter genererar mer svinn. När det exempelvis serveras köttbullar, hamburgare, kycklingkebab och lasagne hamnar mer mat i hinkarna.
– Det är ju för att de tar så mycket som de tror att de kommer äta upp, att de liksom hamstrar på tallriken. Men när de har börjat äta så blir det snabbt stopp. Och då hamnar det ju i komposten, säger Mikael Sandin.
Han ser dock arbetet mot svinnet som något större än bara maten i skolan.
– Jag tror att det är ett samarbete vi måste ha i hela samhället för att få ner svinnet överallt, säger han.
Högstadieeleverna Dante Björk, Nils-Oskar Hellmer och Melissa Anghel är nöjda med maten som serveras.
– Jag kastar aldrig någon mat och äter allt. Pasta med skinksås eller köttfärssås och kyckling med ris gillar jag bäst, säger Dane Björk i årskurs nio.
Nils-Oskar Hellmer, som går i åttan, är lite mer kritisk.
– Fiskgratängen är inte god, säger han.
Det händer även att han inte äter upp allt.
– Då är det för att jag inte har tid, säger han.
För Melissa Anghel i årskurs sju är skolmaten det självklara alternativet.
– Jag äter här varje skoldag. Man får ta så mycket man vill och man blir mätt, så jag tycker det är bra, säger Melissa.
Faktum är att fler äter i skolrestaurangen nu jämfört med för några år sedan. Sämre hushållsekonomi och högre matpriser kan vara en anledning.
– Vi såg en jätteökning för ungefär ett år sedan och efter det har det hållit i sig. Eleverna äter mer i skolan i dag, säger Mikael Sandin.