I Heby lär de sig för livet

Senaste tiden har det förekommit uppgifter i TV och tidningar att kommunerna inte tar sitt ansvar att hjälpa invandrare till svenska språket, och andra färdigheter, så att de har en chans på arbetsmarknaden.
- Jag skulle tro att vi ligger i framkant, säger Eleonore Sikström, rektor för Centrum för livslångt lärande (CLL) sedan i januari.
CLL erbjuder förutom svenska för invandrare (sfi) även komvux, särvux och det individuella programmet för gymnasister samt lärlingsutbildning för gymnasister.
Lärargruppen på sfi (som också är lärare i CLLs övriga utbud) misstänker att det troligen inte alls är känt i orten att människor från andra länder och kulturer under ett till två år lär sig svenska språket och därmed kan få insteg i det svenska samhället.
Just nu kommer det många kurder från Irak. Heby har tidigare tagit emot kurder från Iran och Turkiet. Svenska för invandrare undervisar i dagsläget 55 personer. I den gruppen finns också afrikaner, ryssar och thailändskor.

Hur lär man analfabeter svenska?
- Jodå, det går bra särskilt om flyktingen inte hunnit bli passiviserad av för lång tid på en flyktingförläggning, säger läraren Karin Brodén.
- Jag använder kroppsspråk, bilder och fraser som upprepas och så talar vi hela tiden med varandra, säger Karin Brodén som specialiserat sig på att ta sig an dem som helt saknar utbildning från hemlandet.
Sfi:s grundutbildning består av fyra steg - A till D. Det finns en fortsättningskurs också, svenska som andraspråk och en språkstudio med datorer för självstudier. Kunskaperna varierar väldigt mycket bland flyktingarna. Men på sfi anstränger man sig för att ge så många som möjligt en språkpraktikplats. Den dagliga kontakten med infödda svenskar, i det så kallade vardagsspråket på arbetsplatserna, utvecklas språket.

Anne-Marie Larsson raggar praktikplatser på företag och offentliga arbetsplatser:
- Jag utgår från den enskildes kunskaper och erfarenheter. Arbetsgivarna ställer upp och på arbetsplatsen får varje elev en handledare, berättar hon.
Sfi har också ämnena samhällsorientering, hälsa- och friskvård, simundervisning och matematik samt studiebesök, exkursioner och föredrag om bland annat svenska traditioner. Man lär också ut konsten att cykla. Eftersom många är drabbade av krigsupplevelser önskar lärarteamet i Heby en psykolog i kollegiet.
- Språket är biljetten in i samhället. Och vi vill att flyktingarna stannar här. Men många flyttar till större orter. Vi arbetar på en utbildningsplan för ett lärlingsprogram för invandrare och hoppas att företagen tar chansen att anställda dem. Grundskolorna behöver också bli bättre på att uppmärksamma invandrarbarnen, säger Eleonore Sikström.

I Heby lär de sig för livet

En flyktingkvinna från en bergsby i Irak, som inte kan läsa och skriva på sitt modersmål, kan lära sig svenska och att hantera en dator på kommunala Centrum för livslångt lärande i Heby. För den enskilde individen är det närmast fråga om ett mirakel.