Hennes uttalande är en kommentar till UNT:s artikel i torsdagstidningen där rensning av forsarna i Gysinge samt avledning av vatten vid extremt höga flöden framfördes som metoder att på sikt eliminera den återkommande myggplågan.
– Men vart skall vattnet avledas? Vatten måste någonstans ta vägen. Man flyttar bara på problemet, säger Martina Schäfer.
Ett annat förslag, för att hävda älvängarna, har prövats i vattensjuka områden vid sjön Björken vid Sunne i Värmland där översvämningsmyggan också finns.
Troligen begränsar betande nötboskap myggens äggkläckningsplatser, men det är ännu så länge bara en arbetshypotes. Pengarna till det projektet tog slut innan det kunde bevisas.
– När kreaturen drack ur sjön trampade de upp stränderna där översvämningsmyggan lägger sina ägg.
Martina Schäfer tillstår att det biologiska myggbekämpningsmedlet BTI som används i Färnebofjärden bara behandlar symtomet och inte är någon varaktig lösning.
– Självklart skulle en reglering av älven som gjorde att översvämningarna upphörde eller blev betydligt färre och mindre kunna vara en lösning, men vi talar om ett naturskyddat område där man inte får bygga nya dammar, säger hon.
Ansökan om bekämpning av mygg med BTI i Nedre Dalälven sommar ligger hos Naturvårdsverket och svar väntas före 1 maj.
Ingrepp på flöden hotar naturvärden
– Färnebofjärdens skyddade naturvärden har skapats av Nedre Dalälvens översvämningar. Att ändra på hydrologin där skulle få stora konsekvenser på naturen, menar myggexperten Martina Schäfer.
Foto: Scanpix/Sven Olof Ahlgren
Så jobbar vi med nyheter Läs mer här!