Kommunen vill att byalag ansvarar för gatubelysning
Vägsamfälligheter och byalag kommer att erbjudas ta över kommunal gatubelysning utanför tätorterna.
De som inte vill det får finna sig i att belysningen släcks ner.
- Med vissa enskilda undantag där trafiksäkerheten går före, exempelvis vid hållplatser för skolbussar på landsbygden som i dag är belysta, säger Pär Rickman (s), ordförande i miljö- och samhällsbyggnadsberedningen som enig står bakom policyn.
Förslaget till belysningspolicy presenteras under hösten i medborgarmöten runt om i kommunen. Nyligen ägde första mötet rum i Vittinge:
- Inga protester framfördes där. Nästa medborgarmöte blir i Harbo 19 november, säger Pär Rickman.
Tanken är att renodla kommunens ansvar för gatubelysning. I korthet innebär förslaget till nyordning att kommunens nuvarande belysning i Heby, Morgongåva, Vittinge, Harbo, Östervåla, Tärnsjö, Huddunge och Enåker fortsätter att vara en kommunal angelägenhet. I tätorterna har också Vägverket en del genomfartsbelysning.
Men utanför tätorterna, exempelvis Hebron och Kerstinbo norr om Tärnsjö, Haga söder om Harbo, Bjurvalla och Ärligbo mellan Östervåla och Tärnsjö, Gillberga mellan Vittinge samhälle och kyrkbyn och norr om Östervåla mot Månkarbo vill kommunen att de boende tar över. Men det finns fler sådana byar i kommunen som kommer att få samma erbjudanden.
Emma Burstedt, tf chef för mark- och planeringsenheten på kommunen, säger att utrusningen håller hög standard efter en investering för att spara energi för några år sedan:
- Armaturerna är nya liksom tändsystemen. Lamporna är energisnåla, de drar bara 50 Watt mot tidigare 125.
Pär Rickman säger att det behövs en enhetlig syn på belysning, bland annat därför att alla medborgare måste behandlas likvärdigt. Förslaget har tagits fram av tjänstemän på kommunen.
- Vägföreningar och byalag är exempel på sammanslutningar som kan ta över belysningspunkterna i byarna. Samtidigt kommer de gemensamma ställverk för elnätet och gatubelysningen som finns på en del håll att separeras.
Pär Rickman säger att den kommunala belysningen i tätorterna kommer att kunna fjärrstyras, till exempel kan effekten på lamporna varieras beroende på årstiden vilket innebär ytterligare effektiviseringar.
Men när lamporna behöver i byarna bytas till exempel, hur skall det gå till?
- Föreningarna kan leja det av ett energibolag till exempel. Vägsamfälligheterna är ofta statsbidragsberättigade, säger Pär Rickman.
Emma Burstedt säger att klarhet i var kommunen har belysningsansvaret i framtiden är viktigt av flera skäl:
- Eftersom det inte finns någon sådan policy är det svårt för kommunen att neka ny belysning på landsbygden.
Så jobbar vi med nyheter