Lyckad häckning för fiskgjusen

Fiskgjusen hade en lyckad häckning i nationalparken i somras. Elva bon gav sammanlagt 18 flygga ungar, visar en inventering.

Fiskgjuse.

Fiskgjuse.

Foto: Scanpix

Heby2008-09-23 20:12
För tre år sedan kom bara sex ungar på vingar ur 13 bon.
- Omständigheterna har varit bra, säger Inga Britt Persson som svarar för den årliga inventeringen.
Även om reproduktionen lyckats bra i år har antalet häckningar av fiskgjuse i nationalparken halverats under de senaste 20 åren.

Det är stora variationer mellan inventeringsåren. Vad det beror på har diskuteras och flera hypoteser har framkastats. En är att gjusens huvudsakliga föda minskat. Men provfiskning i Nedre Dalälven ger inte stöd för den misstanken. Vattnen är både fisk- och artrika.
En annan hypotes är att havsörnen, som ökat i antal på senare år, tar fisken från fiskgjusen som den fångar till sina ungar. På flera platser tycker man sig märka att det finns ett samband mellan ett ökat antal havsörnar och färre fiskgjusar.
- Den saken utreds i ett nationellt projekt där Färnebofjärden ingår, säger Inga-Britt Persson.
Hon pekar på att det också kan vara fråga om naturliga variationer:
- Blåser det mycket skadas bona. I fjol blåste fyra bon sönder i Färnebofjärden. Det är svårare för gjusen att fiska när det blåser.

Klimatförändringen med fler och kraftigare oväder med starka vindar kan vara et växande hot.
I sommar kunde tolv fiskgjuseungar ringmärkas i nationalparken. Några bon fanns i träd som inte var möjliga att klättra upp i. I parken blev sammanlagt 18 ungar flygga och ytterligare en i ett bo i närheten. Bona inventerades i maj och häckningen följdes under hela sommaren.
Inga-Britt Persson är projektledare och verksamhetsansvarig för Gröna Kunskapshuset (GKH) på Östahalvön väster om Tärnsjö. I maj nästa år öppnas där en utställning om miljömålet levande skogar.
- I Sverige har vi 16 miljömål inom olika områden som är riktlinjer för miljöarbetet med en hållbar samhällsutveckling.
Gröna Kunskapshuset samarbetar med flera universitet och högskolor. Inga Britt Persson hoppas att GKH skall bli en naturskola och en resurs för elever och lärare i grundskolan att "lära in ute" med till exempel fältstudier i biologi.
- I uppbyggnadsskedet har vi stöd av Uppsala naturskola i Hammarskog, uppger Inga-Britt Persson.
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om