Nya vaccinprioriteringar innebÀr risker för LSS-gruppen

I mars beslutade FolkhÀlsomyndigheten att gruppen Àldre skulle prioriteras i den andra fasen av coronavaccineringen. Men beslutet kan fÄ allvarliga konsekvenser för en ung kvinna i Heby.

FolkhÀlsomyndighetens omprioriteringar i vaccineringen i fas tvÄ gör att personer över 65 Är prioriteras före LSS-gruppen.

FolkhÀlsomyndighetens omprioriteringar i vaccineringen i fas tvÄ gör att personer över 65 Är prioriteras före LSS-gruppen.

Foto: Johan Nilsson/TT

Heby2021-04-06 06:30

FrĂ„n början var det tĂ€nkt att fler grupper skulle vaccineras samtidigt i fas tvĂ„. Men i mitten av mars gjorde FolkhĂ€lsomyndigheten (FHM) en omprioritering som innebar att de som Ă€r 65 eller Ă€ldre skulle prioriteras först. 

En grupp som nu kommer fĂ„ vĂ€nta pĂ„ vaccinet pĂ„ grund av omprioriteringen Ă€r de som omfattas av Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS). 

UNT har pratat med en familj i Heby som Ă€r familjehem Ă„t en ung kvinna som tillhör en riskgrupp dĂ„ hon har downs syndrom. De Ă€r mycket upprörda över FHM:s prioritering. 

— Jag har vĂ€ldigt svĂ„rt att förstĂ„ hur man kan hĂ„lla pĂ„ sĂ„ hĂ€r. Med det hĂ€r beslutet visar de att mĂ€nniskor som gĂ„r under LSS inte Ă€r vatten vĂ€rda, det Ă€r skamligt att man fortsĂ€tter att prioritera bort dem, sĂ€ger en familjemedlem, som vill vara anonym. 

Den unga kvinnan Ă€r 20 Ă„r och gĂ„r pĂ„ gymnasiet i Sala och ska ta studenten till sommaren. Men nĂ€r coronan kom stĂ€ngde hennes skola och sedan dess har hon knappt kunnat lĂ€mna hemmet. 

— De ville ju öppna skolan i höstas, men dĂ„ rĂ„dde en lĂ€kare oss att hĂ„lla henne hemma dĂ„ risken Ă€r för stor. Förutom downs syndrom har hon ocksĂ„ en pacemaker och en mekanisk hjĂ€rtklaff. Om hon skulle fĂ„ corona drabbar det henne vĂ€ldigt hĂ„rt, enligt de lĂ€kare vi har pratat med skulle det vara direkt livshotande. Att dĂ„ stĂ€ndigt bli förbisedda av myndigheterna kĂ€nns tröstlöst, sĂ€ger familjemedlemmen. 

Hur har det hĂ€r Ă„ret varit för er som familj? 

— Otroligt jobbigt, hon har bara kunnat sitta hĂ€r hemma i princip. Hon Ă€lskar att följa med och handla och köpa klĂ€der men det har hon inte kunnat göra pĂ„ ett Ă„r. Sedan mĂ€rker man pĂ„ henne att hon saknar kompisarna i skolan, vissa dagar sĂ€ger hon knappt nĂ„gonting och stĂ€nger bara in sig pĂ„ rummet, hon blir deprimerad helt enkelt. 

— Skolarbetet blir ocksĂ„ lidande, men lĂ€rarna gör verkligen ett sĂ„ bra jobb det gĂ„r pĂ„ distans och vi gör sĂ„ gott vi kan med att hjĂ€lpa henne med lĂ€xorna. Men hon behöver ju sĂ„klart hjĂ€lp av utbildade lĂ€rare, det hĂ€r blir ocksĂ„ en stress för henne dĂ„ hon tar studenten till sommaren.

Situationen har ocksĂ„ pĂ„verkat de övriga familjemedlemmarna. 

— För mig och min fru Ă€r det en stĂ€ndig oro. Med tanke pĂ„ hur illa det kan bli om vi drar hem smittan sĂ„ Ă€r vi livrĂ€dda nĂ€r vi handlar till exempel. Vi skyddar oss med munskydd, visir och handskar, men den hĂ€r rĂ€dslan att smitta henne Ă€r alltid nĂ€rvarande. 

Margareta Öhrvall Ă€r vaccinationssamordnare pĂ„ Region Uppsala. Hon förklarar att anledningen till FHM:s omprioritering Ă€r grundat pĂ„ vilka som anses löpa störst risk för allvarlig sjukdom vid covidsmitta. 

— Det Ă€r inte sĂ„ att FHM tycker att de som har LSS inte Ă€r viktiga lĂ€ngre. Det FHM agerar efter Ă€r att det blir tydligare och tydligare att Ă„lder Ă€r viktigare Ă€n allt, mer eller mindre. NĂ€r man ser pĂ„ all svĂ„r sjukdom och död pĂ„ grund av covid-19 ser man att Ă„lder Ă€r den absolut största riskfaktorn. Med det sagt Ă€r det sĂ„klart alltid trĂ„kigt nĂ€r nĂ„gon drabbas som har haft förvĂ€ntningar pĂ„ att fĂ„ vaccin i ett tidigare skede, sĂ€ger hon.

Margareta Öhrvall, vaccinsamordnare pĂ„ Region Uppsala.
Margareta Öhrvall, vaccinsamordnare pĂ„ Region Uppsala.

NĂ€r kan personer under 65 med LSS förvĂ€nta sig att bli vaccinerade? 

— Nu under april mĂ„nad Ă€gnar vi oss Ă„t de som Ă€r över 65 Ă„r. DĂ€refter, alltsĂ„ i mitten pĂ„ maj ungefĂ€r, kan vi börja vaccinera LSS-gruppen, sĂ€ger Margareta Öhrvall.

Bedömningsgrunder för LSS

1. Utvecklingsstörning, autism eller autismliknande tillstÄnd.

2. Betydande och bestÄende begÄvningsmÀssig funktionsnedsÀttning efter en hjÀrnskada i vuxen Älder som har orsakats av yttre vÄld eller kroppslig sjukdom.

3. Andra stora varaktiga fysiska eller psykiska funktionsnedsÀttningar som uppenbart inte beror pÄ normalt Äldrande och som gör att du har stora svÄrigheter att pÄ egen hand klara daglig livsföring som att klÀ pÄ dig, laga mat, förflytta dig eller kommunicera med omgivningen.

SĂ„ jobbar vi med nyheter  LĂ€s mer hĂ€r!