Osäker framtid för tegelbruksbyggnad
Kan Sillbo tegelbruk räddas åt eftervärlden? De förfallande byggnaderna representerar en epok i den industriella utvecklingen, men behöver kostsamma reparationer av tak, fönster och skadade konstruktioner för att inte duka under för tidens tand.
Taket på Sillbo tegelbruk är illa åtgånget av väder och vind och måste läggas om.
Foto: Hans Lundgren
I vintras togs en utredning fram som redovisade byggnadernas tekniska status:
- Vi skall diskutera internt hur vi skall gå vidare, säger förste antikvarie Elisabeth Backman Broomé på länsstyrelsen i Uppsala.
- Det innebär stora kostnader att ställa byggnaderna i skick igen. Vi behöver också få en uppfattning om byggnadernas kulturhistoriska värde sett ur ett nationellt perspektiv inför eventuella framtida överläggningar med Riksantikvarieämbetet om möjligheterna att lägga statliga medel på en upprusning av Sillbo tegelbruk.
Dessutom, anser Elisabeth Backman Broomé, behöver man lösa frågan med de renoverade byggnadernas framtida underhåll och användning.
- Det bästa sättet att bevara en kulturhistorisk värdefull byggnad är att hitta någon form av användning av byggnaden. Sedan måste det finnas någon som står som sökande och ansvarig för restaureringen eftersom länsstyrelsen inte själv driver den här typen av projekt.
I Heby finns tegelbruksmuseet i Petrus Lundells bryggeri vid Brogatan och föreningen Tegelbruksmuséets intresseförening.
- Om vi bestämmer oss för att satsa på Sillbo är intresseföreningen naturligtvis viktig för oss att samtala med. Men tidigare har man lokalt visat ett större intresse för att bevara resterna av Olsson & Rosenlunds tegelbruk i Heby, säger Elisabeth Backman Broomé.
hans.lundgren@unt.se 0224-330 62
Så jobbar vi med nyheter Läs mer här!