Politiker bekymrad över kunskapsnivån
Kunskapssituationen bland eleverna i norra kommundelen motsvarar inte de nationella målen. Särskilt bland pojkarna finns stora brister.
På grundval av den lade länsbytarpartiet en motion i fullmäktige med resultaten att beredningen i kultur- och utbildningsfrågor fick i uppdrag att fortlöpande granska utvecklingen. För en tid sedan genomfördes dessutom ett välbesökt skolseminarium i Heby Folkets hus.
Kurt-Rikard Lindgren förklarade sig nöjd med det resultatet, men inte mindre bekymrad över kunskapsnivån:
- De fakta som lagts fram är tragiska och skall uppfattas som en termometer på den bakomliggande sjukdomen. Det rör sig om en kulturyttring i den norra kommundelen som speglar ett ointresse för utbildning som understöds av föräldrarna.
Kurt-Rikard Lindgren pekade på risken för tidig utslagning och sociala problem.
- Det är inte som förr att man kan få ett arbete fast man inte brytt sig om skolan. I dag krävs en gedigen utbildning för i stort sett alla jobb.
Kurt-Rikard Lindgren har på senaste tiden också intresserat sig för hur grundskolan fungerar i Finland, eftersom det år efter år visar sig att den finska skolan generera den högsta kunskapsnivån vid internationella jämförelser.
- Där finns en seriös lärarutbildning, engagerade föräldrar samt bra kontakt mellan hemmen och skolan, sade han och räknade upp skillnader:
Det är klart definierat vad som krävs av eleverna, konkurrensen om gymnasieplatserna är hård, trivsel och välbefinnande prioriteras lägre än hemläxor, disciplinproblem existerar inte, klasserna har i genomsnitt 20 elever, långsamma elever undervisas inte för sig.
- Är de finska underlagen som utformar skolpolitiken sämre än de svenska?, frågade Kurt Rikard Lindgren retoriskt.
Bara Marie Wilén (c) yttrade någon mening:
- Det här är ingen ny fråga även om det kan låta så. Och i april måste fullmäktige ta beslut som redovisar hur fler elever skall uppnå de nationella kunskapsmålen.
Så jobbar vi med nyheter