Sala-Heby kunde haft museijärnväg

 Men de berörda kommunerna var tämligen ointresserade och i Uppsala ville man inte ha någon konkurrens till Lennakatten.
Det berättar författaren Olle Nilson som i dagarna gett ut sin åttonde bok med stoffet hämtat från Sala - Hebyorten betitlad ”Sala-Gävle Tur och retuR”.
Den privata järnvägen Sala-Gysinge-Gävle invigdes år 1901. SJ tog över år 1937 och sista reguljära tåget kördes nyårsafton 1963. I Runhällen möttes järnvägen till Gävle med den söderifrån kommande Enköping-Heby-Runhällens järnväg.

Även den järnvägen, som invigdes år 1906, får sin historia tecknad i Olle Nilsons nya bok. De två privata järnvägsbolagen både konkurrerade och samarbetade med varandra. Exempelvis ägdes lokstallarna i Runhällen av det ena bolaget och stationen av det andra.
– Båda hade normalspårvidd men var från början dömda till obestånd därför att initiativtagarna inte fått ihop tillräckligt mycket kapital. Men framför allt mellan Sala och Gysinge bruk innebar trafiken en utveckling av samhällena.
Olle Nilson bor numera själv längs sträckan, närmare bestämt i Kroksbo:
– Men det som i ett tidigt skede lade hinder i vägen för en satsning på en museijärnväg mellan Sala och Råsbo var att SJ hade hunnit sälja i stort sett alla stationer och banvaktarbostäder på sträckan till fritidsgäster och de ville inte veta av någon störande tågtrafik.

Järnvägar lever ändå kvar i människors hjärtan.
– Till i mitten på förra seklet åkte man tåg, det vill säga i första hand rälsbuss, till begravningar, bröllop, till skolan och till doktorn och liknande förrättningar. Järnvägstrafiken grep in i människors sociala liv. Många träffade som jag själv sin blivande partner på en tågresa.
När ångloken år 1936 ersattes av dieseldrivna rälsbussar på Enköpingsbanan utökades också antalet hållplatser i ett slag med 21 stycken.
– Det var ibland mindre än 500 meter mellan dem. Men folk började ungefär samtidigt att också hitta andra färdmedel, främst mopeden och naturligtvis bilen. Man ville ha tågen kvar, men man använde dem allt mindre trots tätare trafik., säger Olle Nilson.
1952 lade SJ, som tagit över trafiken år 1945 ner Enköpingsbanan, först på sträckan Heby-Runhällen och sju år senare på hela sträckan söderut till Enköpings hamn.