Sillbo bruk går att rädda
Sillbo tegelbruk norr om Heby går att rädda. Taken är dåliga men grunden är i gott skick. Rasskador har uppstått i en ugn, men läget är inte hopplöst.
- Jag tycker att bruket och de omkringliggande byggnaderna bör bevaras. Nu är det länsstyrelsen som avgör, och naturligtvis måste ägaren, en privatperson, vara med på noterna, säger Anders Franzén.
År 1993 gjorde han en utredning åt länsstyrelsen i Västmanland om möjligheterna att bevara Sillbo tegelbruk, det enda kvarvarande ursprungliga bruket i det forna tegelriket Västra Uppland.
- Takskadorna som då fanns har förvärrats och orsakat en del skador på produktionsutrustningen, framför allt i en av de sju ugnarna, men fasaden har inte försämrats i motsvarande grad.
Förslagen i utredningen för 13 år sedan om återställande av byggnadernas konstruktion är fortfarande giltiga.
- Man måste dock särskilt uppmärksamma ventilationen för att hålla byggnaden frisk när den inte längre är varm.
Något kostnadsförslag lämnar inte Anders Franzén och det ingick inte heller i uppdraget. Kostsamt kommer det dock att bli. Anslagen för att bevara kultur- och industrihistoriskt värdefulla byggnader fördelas mellan länen av Riksantikvarieämbetet och sedan gör länsantikvarien sina prioriteringar.
Min besiktning som utförts i samarbete med en byggnadsingenjör är mera stickprov, en fullständig skadeinventering förutsätter arbete på stegar med livlina och en uppmätning av alla byggnaderna.
Sillbo, som grundlades av Axel Rosenlund år 1889 söder om Vretaån men år 1927 flyttades till den norra sidan ån, anses intressantare än Västerbo tegelbruk i Möklinta från samma tid.
- Sillbo med sina ugnar, maskiner och byggnader är en industrihistoriskt väldigt viktig miljö att bevara. Bruket har också betydelse för landskapsbilden, säger Anders Franzén.
Folk kommer ideligen dit och vill titta. I området Rödjebro-Sillbo finns också lämningar efter kvarn, affär, bageri smedja med flera byggnader som allihop emanerar från tegelbruksepoken. Dessutom finns i Heby kommuns arkiv många fotografier bevarade från
bruket på 1950-talet som på sätt och vis bidrar till höja värdet på själva bruket.
Så jobbar vi med nyheter