Skatten räcker inte till Hebys behov
Man kan inte bara skylla Heby kommuns ekonomiska trångmål på politikerna.Det handlar också om faktorer som är svåra att förändra.
Hur stor yta kommunen har, folkmängd och befolkningstäthet, inkomstindex samt tätortsindex påverkar ovillkorligen ekonomin.
Stor yta, liten folkmängd, många tätorter och många låginkomsttagare ger dåliga grundförutsättningar.
Budget i obalans
Men det märkvärdiga med Kurt R Lindgrens utredning är att han kan visa att åtskilliga kommuner som har det bättre förspänt på de här områdena än Heby, ändå har högre skatt.
— Heby har helt enkelt en för låg skatt i relation till sina behov, dessutom högre kostnader för tunga områden än jämförbara kommuner, slår Kurt R Lindgren fast.
Heby hade år 2004 (det år som alla uppgifter i utredningen är hämtade ifrån) intäkter på 403,0 miljoner men kostnader på 485,5.
— Hade man haft mellanskillnaden hade det varit bekymmersfritt, säger Kurt R Lindgren.
I stället har Heby haft en negativ ekonomisk utveckling de senaste 15 åren med i genomsnitt 16 miljoner per år.
Sedan årsskiftet är som bekant Hebys skatt höjd med en krona.
— Jag önskar verkligen snabbt en lägre skatt i Heby, säger han.
Statliga direktiv
Cirka 80 procent av kommunernas olika verksamheter beror på statliga direktiv. Ändå innebär skillnaden mellan den lägsta kommunalskatten (Solna 17,58 kronor) och den högsta (Dals Ed 23,79) att en normalinkomsttagare i Dals Ed betalar 15 525 kronor mer om året i skatt än en person med samma inkomst i Solna sedan hänsyn tagits till effekterna av skatteutjämningssystemet mellan kommunerna.
Heby tillhör skaran av "fattigkommuner" och hamnar långt ner bland landets 290 kommuner i nästan alla avseenden, till exempel i fråga om inkomstindex - 271 plats.
Hebys inkomst var 7 000 kronor per invånare medan jämförbara kommuner i snitt hade 9 300 kronor.
Vill ha en utredning
Kurt R Lindgren vill att en parlamentarisk arbetsgrupp tillsätts där också folk från det lokala näringslivet och Sveriges Kommuner- och landsting ingår.
— Vi måste utreda vad som kan göras. Görs ingenting kan kommunen läggas ner och delas upp på sina grannar.
Kurt R Lindgren har haft kontakt med Björn Sundström, som utredde Hebys länsbyte på uppdrag av Kammarkollegiet och som skapade kostnads- och inkomstutjämningssystemen som används i dag.
— Han är beredd att hjälpa oss, han har med framgång gjort så i andra kommuner i landet.
Kommunalt seminarium
Kurt R Lindgren vill också att hans utredning, som skall rendera i en motion till fullmäktige, blir föremål för ett kommunalt seminarium.
Själv har han redan några tips:
— Inrätta ett finanskommunalråd, ge ledamöterna i kommunstyrelsens ansvar för olika sakområden, samverkan mera med andra kommuner.
Så jobbar vi med nyheter