SLU startar utbildning i Heby
I höst startar Sveriges lantbruksuniversitet, SLU i Uppsala, ett nytt agronomprogram med inriktning på landsbygdsutveckling. Första årskullen vänder sig västerut i länet för att ha något att förhålla sig till.
Första årskullen på den fyra och ett halvt år långa utbildningen samlade 20 studenter som också erbjuds ett treårigt kandidatprogram.
- Programmet blandar naturvetenskap med samhällsvetenskap. Landsbygdens framtid är avhängigt hur människor agerar och tänker kring dessa frågor, säger Ann-Kristin Ekman, professor i landsbygdsutveckling.
Hebys länsbyte nyligen samt förekomsten av en stor andel småföretag och entreprenörer talade också för Heby. Kontakter med både traditionella och experimentella entreprenörer lockar.
- Det är knappast brist på fantasi där. Också skalan för att omsätta idéer spelar roll. Tio nya jobb i en landsbygdskommun kan motsvara mångdubbelt fler i Stockholm, säger Kjell Hansen.
Man söker såväl goda som dåliga exempel.
- Vi är intresserade av att ta reda på vem som gör vad och hur man gör det. Men vi är för den skull inte ute efter att göra en utvärdering av Hebys landsbygdsutveckling.
Närmare fem miljarder kronor delas ut till landsbygdsutveckling i Sverige varje år, pengar som staten delvis får tillbaka på EU-avgiften.
Hur används denna resurs? Varje län har sina egna strategier för landsbygdsutveckling. Emellertid har alla att ta hänsyn till en gemensam förutsättning, nämligen att landsbygd i dag inte är liktydigt med enbart jordbruk som för i tiden.
- I dag finns det många sektorer, en snabbt växande sådan är turism, säger Ann-Kristin Ekman.
Den nya utbildningens intresse för Heby beror också på att där finns det folk som vill släppa in SLU-studenterna. Redan 1 oktober träffar de lokala landsbygdsutvecklare i Huddunge mitt i kommunen.
Heby är också exempel på en landsbygd i närheten av en större stad. Det är intressant, därför att kommunen därmed utvecklas genom urbanisering.
Ett utmärkt exempel på det är Julmyra hästby som lockar till sig bosättare från stadens hästintresserade medelklass.
- Vad händer, säger Kjell Hansen, när denna medelklass, som är van att få vad de önskar, kräver samhällsservice som barnomsorg och kanske skola på hemmaplan? Hur påverkar det andra orter i kommunen? Och vilka åsiktsskillnader finns det när de traditionella och de urbaniserade landsbygdsborna skall besvara frågan vad som är bra miljö? Sådant har betydelse att kunna svara på för att undvika konflikter.
Så jobbar vi med nyheter