Uttern ska räddas genom tunnlar
Vem bryr sig om uttern? Jo, det gör till exempel Naturvårdsverket, Vägverket, Banverket och länsstyrelserna.Det finns endast cirka 2 000 uttrar i Sverige och många dödas i vägtrafiken, en del körs också ihjäl av tåg.
Foto: Scanpix
Uttern i Sverige var mycke illa ute i mitten på 1980-talet då antalet uppskattades till blott cirka 750 stycken. Stammen hade minskat sedan 1950-talet bland annat beroende på miljögifter.
Men sedan flera år ökar uttern i hela landet. Ingen vet säkert hur många de är därför att de är nattdjur. Men att fler och fler trafikdödas vet man. Uttern är fridlyst och därmed statens egendom och trafikdödade exemplar hamnar på Naturhistoriska Riksmuséet.
Hur många som dödas av tåg vet man mindre om eftersom det sällan upptäcks, men också Banverket vill ordna passager och har redan börjat med det i Bohuslän och Dalsland.
Eftersom uttern lever på fisk och ibland sjöfågel och rör sig utmed stränderna träffar den ofta på broar över vattendragen.
— Finns det hinder i vägen kan vi anlägga konstgjorda stränder eller hyllor av sten eller betong under broarna, säger Kajsa Lindström, miljöspecialist på Vägverket Mälardalen.
Vid vägtrummor trycks ibland en extratrumma in under vägen men en bit ovanför vattennivån där uttern kan passera. Ibland kompletteras den åtgärden med viltstängsel för att minska risken för att uttern ändå tar sig upp på den farliga vägen.
I Uppsala län har sådana åtgärder vidtagits i Hökhuvud, Funbo, Gunsta och Lilltuna. I Västmanlands län byggdes nyligen en passage under riksväg 70 sydost om Sala. Även för kraftiga vattenströmmar kan vara hinder för uttern trots att den är en mycket skicklig simmare. I Fyrisån ordnade kommunen år 1999 därför enkla utterspångar förbi forsarna.
Men redan året innan gjorde Vägverket de första åtgärderna för en säkrare trafikmiljö för uttern vid broar och vägtrummor i Norrtälje kommun.
Och passagerna blir fler och fler över hela landet. För att veta var åtgärderna gör mest nytta har Vägverket region Mälaradalen tagit hjälp av doktoranden Johanna Arrendal vid ekologiska instutitionen i Uppsala:
— Jag tar reda på var de rör sig i närheten av vägar genom att söka rätt på deras spillning. Uttern väljer som alla djur den lättaste vägen om den möter ett hinder, det gäller att styra den åt ett säkrare håll än vägbanan.
I höstas inventerade Johanna Arrendal Nedre Dalälven på utter:
— Från Tinäset och till Gysinge. Nu skall en riskanalys göras av det området. Lokaler där vatten och vägar möts skall kartläggas och åtgärdsprioriteras.
Så jobbar vi med nyheter