Kräftyngel är drygt en centimeter när de lämnar kräftmamman kring midsommar. Om de kläcktes tidigare skulle de hinna växa sig större och klara vintern bättre.

– Större är lika med livskraftigare, säger Per Nyström, kräftforskare i Lund.

Han bestämde sig för att odla kräftor i växthus i samarbete med "Hebykräftan" Bo Andersson som har lång erfarenhet av kräftodling utomhus. Nu uppförs ett stort växthus i utkanten av hans grustäkt nordost om Norrgården. Än så länge är det bara ett betonggolv och ett tak.

Artikelbild

| "Vi vill ta fram en modell och visa att det går att producera kräftor inomhus och sätta ut i dammar", säger Bo Andersson.

Bo Andersson har även anlagt två nya utomhusdammar på platsen. Botten är täckt av stora rundade stenar. Han vet hur man får kräftor att trivas.

– Vi har valt att göra avlånga dikesdammar, med mycket strandyta i förhållande till vattenvolymen. Kräftorna uppehåller sig gärna strandnära på grundare vatten. På vintern går de ner på djupet, berättar han.

Många har provat att odla kräftor inomhus, men i konstgjorda ljusförhållanden är det svårt att få en naturlig miljö med alger och plankton som kräftorna behöver när de är små. Dessutom äter de upp varandra om de lever för tätt under onaturliga förhållanden. Då är det svårt att få lönsamhet.

Bara ett försök har fallit väl ut, i Tyskland, där forskare lyckades ta fram livsdugliga yngel av flodkräfta i växthus. Det var där Per Nyström hämtade inspiration.

Artikelbild

| Bo Andersson (till höger) och sonen Ludvig Almblad framför en av dammarna som ska användas i forskningsprojektet. Hela familjen är involverad i kräftodlingen på Norrgården.

Växthuset på Bo Anderssons mark ska ha naturliga ljusförhållanden och uppvärmt vatten. Det blir klart till våren. Först ska växter och plankton etableras. Forskningsförsöken startar våren 2020 och ska pågå två säsonger, till 2021.

I växthuset kan rommen kläckas redan i mars och ynglen utvecklas snabbare än i kallt vatten. När ynglen hinner växa sig större tidigare kan man sätta ut dem i vattendrag längre norrut, där det annars är för kallt för dem att föröka sig normalt och överleva vintern.

Artikelbild

| Så småningom ska kräftdammen fyllas helt med vatten.

– Det ökar förutsättningarna att fiska flodkräftor. Samtidigt bevarar vi en hotad art, säger Per Nyström.

Projektet ska mynna ut i en handledning om hur man odlar flodkräftor och rekommendationer för hur man kan fiska hållbart i dammar.

Artikelbild

| Vilda kräftor brukar ligga en och en i hålor, men i Bo Anderssons dammar ligger de i koppar. Varje kläckningsback innehåller ett 80-tal kräftor. Många av kunderna är fiskevårdsföreningar.

– Aktuell kunskap finns inte sammanställd på ett enkelt sätt. Hur många kräftor kan man ha i en damm? Hur många dör naturligt och hur många kan man fiska upp?, säger Per Nyström.

Bo Andersson och hans familj äter inte mer kräftor än gemene man.

Artikelbild

| Det här ska bli ett växthus för kräftor.

– Min drivkraft är inte att äta kräftor, utan att bevara dem, säger han.