Med drönarnas intÄg har det blivit allt vanligare att privatpersoner filmar frÄn luften. FÄ kÀnner dock till att man inte fÄr sprida foton eller film som tagits frÄn luften utan tillstÄnd frÄn LantmÀteriet.
Riskerna med publicering av flygfoto pÄ till exempel sociala medier Àr att skyddsobjekt av misstag kan avslöjas eller Äterges.
RÀttegÄng
En man frĂ„n UmeĂ„trakten har Ă„talats för brott mot lagen om skydd för geografisk information, enligt VK, efter att ha lagt upp ett 20-tal drönarfilmer pĂ„ Youtube. Ărendet ska tas upp vid UmeĂ„ tingsrĂ€tt, men nĂ„got datum för förhandling Ă€r Ă€nnu inte satt.
ââDet pĂ„gĂ„r andra förundersökningar, men vad jag vet finns det inga domar. Jag tycker det Ă€r bra att det klargörs vilka skyldigheter man har som drönarpilot, sĂ€ger Anders Wike, chef för kart- och bildsekretess pĂ„ LantmĂ€teriet till VK.
Den som har filmat frÄn luften behöver söka sÄ kallat spridningstillstÄnd hos LantmÀteriet innan bilderna sprids. Att filma och fota frÄn luften för eget bruk Àr dÀremot lagligt.
Undantag
Det finns ocksÄ undantag frÄn regeln om spridningsförbud. Till exempel nÀr folk filmar pÄ offentliga tillstÀllningar, pÄ sin egna gÄrd eller rakt ner mot marken, pÄ exempelvis en Äker.
ââNĂ€r du vinklar upp kameran sĂ„ högt att du ser horisonten sĂ„ fĂ„r du med jĂ€ttemycket i bild som du omöjligt kan veta vad det Ă€r. Om du hĂ„ller ned kameran sĂ„ undviker du det problemet, sĂ€ger Anders Wike.
Det Àr inte bara bilder frÄn drönare som krÀver tillstÄnd frÄn LantmÀteriet före publicering. Filmer frÄn helikopter och flyg gÄr under samma lagstiftning. Om materialet istÀllet Àr filmat över sjö eller hav krÀvs istÀllet tillstÄnd frÄn Sjöfartsverket.