47 procent oroas över brottsligheten i Sverige, enligt årets nationella trygghetsundersökning från Brå. Det är den högsta orosnivån sedan mätningarna startade för nästan 15 år sedan.
Särskilt syns en ökning av oro hos unga män, där bland annat oro för att utsättas för personrån stigit tydligt de senaste åren.
– Tidigare har det väl framför allt varit koncentrerat till vissa grupper som känner sig mer otrygga. Nu ser vi också hur otryggheten ökar kraftigt bland unga män, säger Moderaternas rättspolitiske talesperson Johan Forssell.
– Jag tycker det understryker att nu räcker det inte att prata om problemen och säga att de är "oacceptabla", nu krävs något helt annat för att vända den här utvecklingen, fortsätter han.
Är minst utsatta
Även om det syns en liten ökning för de flesta brotten mot enskild person menar Brås utredare att oro inte nödvändigtvis måste vara sammankopplat med ökad utsatthet. I tidigare undersökningar har det beskrivits som att de som är mest oroliga för brott är minst utsatta.
Johan Forssell anser dock att man ska vända på argumentet – han tycker att man tagit för lätt på människors oro de senaste åren.
– Känner sig människor otrygga tycker inte jag att ansvarsfulla politiker ska peka finger och säga "det borde du inte vara", utan man bör snarare lyssna och fånga upp oron.
Mikael Damberg är inte förvånad över den ökade otryggheten.
– Vi har haft stora problem med gängkriminalitet i Sverige och det sätter avtryck i befolkningen, och jag hade blivit förvånad om vi inte sett en ökning efter det som har skett.
Den största anledningen är enligt Damberg fler sprängningar och skjutningar inom den organiserade brottsligheten, som också påverkar samhällsdebatten.
– Jag tror att den faktiska utvecklingen påverkar människors känsla av otrygghet, men statistiken visar ju också att det inte i första hand är fler människor som utsatts för brott generellt, utan det är känslan av otrygghet som framför allt växer. Det säger väl något om att vi haft en farlig utveckling de senaste åren med mer skjutningar och sprängningar.
Polisens förtroende
Han lyfter också att förtroendet för polisen ökar till 54 procent – den högsta noteringen hittills.
– Det säger någonting om de satsningar vi gör på polisen, att polisen börjar bli mer närvarande och väldigt offensiv, också visar sig hos befolkningen, säger Mikael Damberg.
Han vill inte spekulera i om otryggheten kommer att fortsätta öka även i nästa års Brå-undersökning.
– Det beror ju på hur utvecklingen i Sverige blir, om det på kort sikt går att trycka tillbaka grovt kriminellas verksamhet i Sverige. Så det är fokus för oss.
Regeringen har ett program med 34-punkter för att motarbeta gängkriminaliteten – men det räcker inte, anser Moderaterna.
– Det finns en del bra saker där, men det programmet borde kommit för tio år sedan, nu har vi en helt annan situation i Sverige, säger Johan Forssell, som efterlyser "mönsterbrytande åtgärder":
– Där vill jag peka på Danmark som visat att det faktiskt går att sätta hårt mot hårt mot de kriminella. Men då måste man våga ta till helt andra typer av straffskärpningar, nya polisiära verktyg och naturligtvis fler poliser i yttre tjänst.