Ekot har kollat pÄ 144 vÄrdnadstvister frÄn förra Äret och i 133 fall finns uppgifter som visar pÄ en risk för att barn kan fara illa. Trots det saknas dokumenterade riskbedömningar i nÀstan tre fjÀrdedelar av domarna.
I mÄnga fall nÀmns inte ens uppgifter om exempelvis vÄld som har framkommit i socialtjÀnstens utredningar. I flera fall finns det till och med förÀldrar som Àr dömda för vÄldsbrott inom familjen utan att det nÀmns.
NÀr förÀldrar utgör hotet
Organisationen RÀdda Barnen kÀnner igen bilden frÄn barn som söker hjÀlp hos dem.
ââVi möter ofta barn som pĂ„ ett eller annat sĂ€tt lever i en vardag dĂ€r det förekommer vĂ„ld och övergrepp och inte sĂ€llan Ă€r hotet förĂ€ldrar, sĂ€ger Erik Ulners, socionom vid RĂ€dda Barnen, till TT.
ââDĂ€r kanske man under en tid blir skyddad frĂ„n förĂ€ldern men sedan mot sin vilja inte bara behöver trĂ€ffa, utan bo med sin förĂ€lder igen.
"Det ska redovisas"
Domstolarna kan ha tagit hÀnsyn till risker utan att ha dokumenterat det, sÀger Mats Sjösten, lagman i Varbergs tingsrÀtt och expert pÄ vÄrdnadstvister. Men vid uppenbara risker borde bedömningen stÄ med i vÄrdnadsdomarna.
ââDĂ„ Ă€r det sjĂ€lvklart att det ska redovisas. Domstolen ska ju alltid göra en riskbedömning, sĂ€ger han till radion.
RÀdda Barnen anser att barnens bÀsta mÄste fÄ högre prioritet i Sverige för att barnets behov inte ska hamna i skymundan.
ââI synnerhet i de hĂ€r fallen nĂ€r det Ă€r en vĂ„rdnadstvist blir fokuset inte bara en uppvĂ€xtmiljö utan förĂ€ldrarnas rĂ€tt till sina barn tyvĂ€rr. DĂ€r behöver vi hitta olika sĂ€tt, bĂ„de i lagstiftning och hur samhĂ€llet arbetar med de hĂ€r Ă€rendena, till vad som blir bĂ€st för barnen, sĂ€ger Ulners.