Gängkriminalitet och rån kan få hårdare straff

Syftet med utredningen som regeringen nu tillsätter är främst att få fram lagförslag som ska leda till att fler gängkriminella spärras in. Bland annat handlar det om att brott kopplade till gänguppgörelser ska straffas hårdare.

Det finns redan i dag en möjlighet att utdöma strängare straff för ett brott om åklagaren kan visa att brottet skett inom ramen för en kriminell struktur. Men många av dagens kriminella nätverk har en lös sammansättning och det kan därför vara svårt att tillämpa den straffskärpningsgrunden.

I direktiven till utredningen pekar regeringen på att till exempel Danmark har en särskild gängbestämmelse i strafflagen. Den innebär att strängare straff kan utdömas för vissa brott som har sin bakgrund i konflikter mellan olika grupper.

Häkta fler

Utredaren Anders Perklev får också i uppdrag att kartlägga vilka brott som är vanliga i gängmiljöer, och att ta ställning till om straffen behöver skärpas. Han ska även överväga om fler brott i gängmiljö, såsom grov misshandel och grov utpressning, ska leda till obligatorisk häktning.

Det kan till exempel ske genom att höja minimistraffen för dessa brott. Sedan minimistraffet för grovt vapenbrott höjdes från ett till två år häktas nu fem gånger så många för det brottet, uppger justitieminister Morgan Johansson.

Utredaren ska även överväga skärpta straff för narkotikabrott.

– Narkotikan är central när det gäller gängkriminalitet. Det är genom narkotikan som de tjänar de stora pengarna och det är där konflikterna uppstår, säger Morgan Johansson.

Straff för rån

Regeringen vill också att utredaren överväger höjda minimistraff för rån. I utredningsdirektiven nämns att antalet anmälda rån mot barn har ökat kraftigt under senare år och att det finns exempel på rån med förnedringsinslag.

De brott för vilka straffen kan komma att skärpas begås inte sällan av unga gärningsmän.

TT: Är ni beredda att låsa in fler 17-19-åringar?

– Ja, om de begår allvarliga brott, så är vi naturligtvis det.

– För det första kan en 17-åring vara ganska långt inne i en allvarlig kriminalitet. För det andra kan det finnas starka skäl att få bort den unga människan från den miljön.

Utredaren ska redovisa sina förslag den 1 juni 2021.

M: Tänk nytt

I och med att utredningen nu tillsätts så kan regeringen bocka av ytterligare fyra punkter i sitt 34 punktsprogram mot gängbrottslighet.

Moderaternas rättspolitiske talesperson Johan Forssell anser att resultatet av polisens Operation Rimfrost visar att det krävs fler åtgärder än de som ingår i regeringens program. Han uppmanar regeringen att tänka nytt.

– Det behövs ett ordentligt omtag och se vad som kan tillföras till 34-punktsprogrammet, säger Forssell.

I övrigt anser han att de förslag som regeringen nu ska utreda är steg i rätt riktning. Men han vill till exempel se ökade möjligheter att häkta unga under 18 år.