Åtalet som på tisdagen lämnades in vid Stockholms tingsrätt är det första i världen som avser IS avrättning av den jordanske stridspiloten Muath al-Kasasbeh, som sköts ned över Syrien på julafton 2014 och togs till fånga av terrorgruppen.
Någon gång mellan nedskjutningen och den 3 februari 2015 avrättades han genom att brännas till döds i en metallbur, i IS-fästet al-Raqqa, enligt åtalet.
Propagandafilm
Avrättningen filmades närgånget och den 22 minuter långa filmen fick oerhörd spridning i IS propaganda.
– På filmen ser man hur målsägaren passerar förbi ett antal beväpnade IS-vakter, varav den nu åtalade 32-åringen är en av dem, innan han spärras in och buren antänds och han dör, säger åklagare Henrik Olin vid en pressträff.
Enligt åklagarna har Krayem varit medveten om att gärningen filmades i propagandasyfte och han ska ha mottagit instruktioner och poserat under händelseförloppet.
– Det här utgjorde ett nytt, inte tidigare skådat steg i IS våldspropaganda. Det riktade sig mot staten Jordanien i synnerhet, men även mot alla stater som ingick i koalitionen mot IS, säger Olin.
Videon mottogs med avsky i Jordanien och fick landet att trappa upp insatserna mot IS.
Åtalet är det första i Sverige där samma händelse rubriceras som både terrorbrott och krigsbrott.
– Det är viktigt att lagföring sker för samtliga gärningar, säger åklagare Reena Devgun.
Åtalet mot Krayem blir det första rättsliga efterspelet till avrättningen – och antagligen det enda, enligt åklagarna, eftersom nästan alla medbrottslingar antas vara döda.
Redan dömd för IS-terror
Svensken avtjänar redan långa fängelsestraff för inblandning i IS terrordåd i Paris 2015 och Bryssel 2016. Han är dömd till 30 år, respektive livstid för de dåden.
– Det är under de utredningarna som det kom fram uppgifter att 32-åringen var inblandad i avrättningen. Att Belgien och Frankrike inte själva lagfört honom för det är för att de saknar jurisdiktion, säger Devgun.
När den svenska rättsprocessen mot Krayem är avslutad kommer 32-åringen, som i mars överlämnades till Sverige, att återföras till franskt fängelse.
Bevisningen i målet består bland annat av analyser av propagandafilmen samt vittnesmål från sakkunniga vid Nationellt forensiskt centrum (NFC), svenska försvarsmakten, säkerhetspolisen samt USA:s försvarsdepartement och FBI.
Krayem har medgett att han befann sig på platsen, men nekar till brott.
Rättegången börjar nästa vecka.