Extremt dystert bland exportföretagen

– Vi har aldrig sett en så mörk framtidssyn bland de exporterande företagen, säger Catharina Henriksson.

Barometern har tagits fram under åtta år och tidigare har som mest 15 procent av de tillfrågade exportföretagen räknat med minskad orderingång. I den senaste mätningen, genomförd i april i år, är denna andel uppe på 56 procent.

Konsekvensen blir dramatisk

Samtidigt har andelen av företagen som tror på ökad orderingång under det kommande året rasat från 46 till 15 procent i senaste undersökningen.

Catharina Henriksson hade, mot bakgrund av reserestriktioner och nedstängningar för att begränsa spridningen av covid-19, räknat med en nedgång för exportindustrins syn på framtiden.

– Å ena sidan är nedgången skrämmande hög. Å andra sidan är den kanske mindre än man kan förvänta sig mot bakgrund av den situation som vi befinner oss i, säger hon.

– När både utbud och efterfrågan påverkas samtidigt, då blir konsekvensen så här dramatisk. På så sätt är det inte så förvånande, tillägger hon.

Henriksson varnar för att om företagens farhågor blir verklighet så blir det stora negativa effekter för jobb och tillväxt i Sverige, då exporten står för halva Sveriges bruttonationalprodukt (BNP). Men hur stora nedgångar i orderingången exportsektorn faktiskt räknar med, i kronor och ören, framgår inte av undersökningen. Inte heller vilka segment av exportsektorn som är mest negativa.

– Nej det kan vi inte se i den här mätningen.

SEK:s årsstämma har i coronakrisens spår stoppat den årliga utdelningen till staten och SEK har dessutom fått en utökad låneram, från 125 till 200 miljarder kronor. Låneramen är en reserv som SEK har tillgång till ovanpå den utlåning som SEK gör med hjälp av upplåning på den internationella marknaden.

Kraftiga störningar, högre räntor

Den internationella marknaden har i coronakrisen präglats av kraftiga störningar och högre räntor, skriver SEK i en färsk delårsrapport. Och SEK:s nyutlåning under årets första kvartal lyfte till 33,3 miljarder kronor, upp från 13,3 miljarder under motsvarande kvartal ett år tidigare.

TT: Fortsätter den här trenden i andra kvartalet?

– Det kan man nog förvänta sig att den gör. I krisens första skede såg vi ett ökat lånebehov främst hos medelstora företag och deras underleverantörer. De drabbades hårt av störningar i leverantörskedjor. Men ju längre tiden gick såg vi hur efterfrågan på krediter ökade även hos stora bolag, säger Henriksson.

En annan tydlig trend, allteftersom coronakrisen blev värre i slutet av första kvartalet, var att exportbolagen började efterfråga krediter med allt längre löptider.

– Kunderna vill stärka sin likviditetsberedskap, i fall att krisen blir långvarig, säger Henriksson.