På torsdag ska EU:s permanente rådsordförande Charles Michel återigen samla Stefan Löfven (S) och övriga stats- och regeringschefer till ett webbtoppmöte om coronakrisen.
Bland annat väntas samtal om hur EU:s nästa långtidsbudget ska kunna användas, exempelvis genom att ge EU-kommissionen möjlighet att kraftsamla resurser under 2021 och 2022.
Diplomater och källor som nyhetsbyrån Reuters har talat med räknar dock med att ledarna tills vidare som mest kommer att kunna enas om att be EU-kommissionen ta fram fler detaljer.
Italien trycker på
Flera hårt drabbade länder i Sydeuropa har länge tryckt på för någon form av "coronaobligationer", som skulle göra det möjligt för alla euroländer att låna för samma kostnad, oavsett hur bra eller dålig den egna ekonomin är.
– Vi är utsätta för den värsta chocken sedan andra världskriget och EU måste komma upp med ett svar, manade Italiens premiärminister Giuseppe Conte i en tysk tidningsintervju i måndags.
Österrike säger nej
Motståndarna i framför allt Österrike och Nederländerna står dock på sig.
– Vi avvisar helt idén om att göra skulderna gemensamma, i stil med coronaobligationsmodellen, säger Österrikes förbundskansler Sebastian Kurz på tisdagen, enligt nyhetsbyrån APA.
Inför EU-toppmötet ska Kurz under onsdagen hålla ett förmöte på distans med Löfven och även ledarna för Danmark och Nederländerna. De fyra länderna har hittills hållit ihop om krav på att EU:s långtidsbudget inte får överstiga motsvarande 1 procent av EU:s totala bruttonationalinkomst, BNI.