Oenigt om coronalÄn inför toppmöte

BÄde motstÄndare och anhÀngare stÄr pÄ sig i striden om gemensamma euroobligationer för att möta coronakrisens ekonomiska effekter. Inget genombrott Àr att vÀnta vid veckans videotoppmöte.

Österrikes förbundskansler Sebastian Kurz. Arkivfoto.

Österrikes förbundskansler Sebastian Kurz. Arkivfoto.

Foto: Roland Schlager/APA/AP/TT

Ekonomi, nÀringsliv & finans2020-04-21 15:15

PÄ torsdag ska EU:s permanente rÄdsordförande Charles Michel Äterigen samla Stefan Löfven (S) och övriga stats- och regeringschefer till ett webbtoppmöte om coronakrisen.

Bland annat vÀntas samtal om hur EU:s nÀsta lÄngtidsbudget ska kunna anvÀndas, exempelvis genom att ge EU-kommissionen möjlighet att kraftsamla resurser under 2021 och 2022.

Diplomater och kÀllor som nyhetsbyrÄn Reuters har talat med rÀknar dock med att ledarna tills vidare som mest kommer att kunna enas om att be EU-kommissionen ta fram fler detaljer.

Italien trycker pÄ

Flera hÄrt drabbade lÀnder i Sydeuropa har lÀnge tryckt pÄ för nÄgon form av "coronaobligationer", som skulle göra det möjligt för alla eurolÀnder att lÄna för samma kostnad, oavsett hur bra eller dÄlig den egna ekonomin Àr.

– Vi Ă€r utsĂ€tta för den vĂ€rsta chocken sedan andra vĂ€rldskriget och EU mĂ„ste komma upp med ett svar, manade Italiens premiĂ€rminister Giuseppe Conte i en tysk tidningsintervju i mĂ„ndags.

Österrike sĂ€ger nej

MotstĂ„ndarna i framför allt Österrike och NederlĂ€nderna stĂ„r dock pĂ„ sig.

– Vi avvisar helt idĂ©n om att göra skulderna gemensamma, i stil med coronaobligationsmodellen, sĂ€ger Österrikes förbundskansler Sebastian Kurz pĂ„ tisdagen, enligt nyhetsbyrĂ„n APA.

Inför EU-toppmötet ska Kurz under onsdagen hÄlla ett förmöte pÄ distans med Löfven och Àven ledarna för Danmark och NederlÀnderna. De fyra lÀnderna har hittills hÄllit ihop om krav pÄ att EU:s lÄngtidsbudget inte fÄr överstiga motsvarande 1 procent av EU:s totala bruttonationalinkomst, BNI.

Fakta: Kampen om EU:s lÄngtidsbudget

Ekonomiskt styrs EU via sjuÄriga lÄngtidsbudgetar som sÀtter upp ramarna kring hur mycket som varje Är ska lÀggas pÄ olika arbetsomrÄden. Budgeten föreslÄs av EU-kommissionen men förhandlas sedan fram av medlemslÀnderna, varpÄ den i slutÀndan Àven mÄste godkÀnnas av EU-parlamentet.

De största utgiftsposterna Àr regionalpolitiken och jordbruket som fÄr vardera ungefÀr en tredjedel av EU-pengarna.

NĂ€sta lĂ„ngtidsbudget gĂ€ller för Ă„ren 2021-27 och skulle enligt planerna ha godkĂ€nts redan i höstas. Stor oenighet har dock rĂ„tt om storleken, dĂ€r EU-kommissionens förslag legat pĂ„ motsvarande 1,13 procent av EU-lĂ€ndernas samlade bruttonationalinkomst. EU-parlamentet vill emellertid se en budget pĂ„ hela 1,3 procent, medan Sverige, NederlĂ€nderna, Danmark och Österrike anser att det mĂ„ste rĂ€cka med 1,0.

SĂ„ jobbar vi med nyheter  LĂ€s mer hĂ€r!