Barn med syskon fick bÀttre hÀlsa pÄ sikt

Svenskar som vÀxte upp som ensambarn i slutet av 1900-talet tycks haft högre risk för bland annat övervikt Àn de med syskon, enligt en svensk studie. Men förklaringen kan rymmas i annat Àn sjÀlva syskonfrÄnvaron enligt forskarna.

En teori Àr att barn med syskon Àr mer fysiskt aktiva i och med att de leker tillsammans, sÀger Kieron Barclay, forskare i demografi vid Stockholms universitet. Arkivbild.

En teori Àr att barn med syskon Àr mer fysiskt aktiva i och med att de leker tillsammans, sÀger Kieron Barclay, forskare i demografi vid Stockholms universitet. Arkivbild.

Foto: HÄkon Mosvold Larsen/NTB/TT

Forskning2022-03-13 20:13

Forskarna har tittat pÄ data frÄn barn uppvÀxta i med olika antal syskon och deras hÀlsa senare i livet. Enligt studien har de som vÀxt upp som ensambarn generellt sÀmre hÀlsa som vuxna.

Uppgifterna bygger pĂ„ uppgifter frĂ„n svenska register och totalt ingĂ„r 1,9 miljoner individer födda mellan 1940 och 1975. Studien har publicerats i tidskriften Population Studies – A Journal of Demography.

SĂ€mre kondition

— Ensambarn tenderar att ha sĂ€mre kondition, oftare vara överviktiga eller lida av fetma Ă€n de som har syskon, sĂ€ger Kieron Barclay, forskare i demografi vid Stockholms universitet och en av studieförfattarna.

Tillsammans med en internationell forskargrupp har han undersökt lÀngd, fysisk kondition, och övervikt eller fetma bland mÀn i sena tonÄren och tidig vuxen Älder, samt dödlighet för kvinnor och mÀn frÄn 50 Ärs Älder. Som ensambarn definierades de som inte hade nÄgra helsyskon. Forskarna jÀmförde ocksÄ barnen med sina kusiner för att i största möjliga mÄn komma förbi till exempel Àrftliga sjukdomar som pÄverkar hÀlsan.

Överlag gick det bĂ€ttre för barn med helsyskon pĂ„ de omrĂ„den som undersöktes. Men nĂ€r forskarna tog hĂ€nsyn till andra faktorer som kan pĂ„verka barnen, som till exempel förĂ€ldrarnas hĂ€lsa, socioekonomi och om de var ensamstĂ„ende, sĂ„ förĂ€ndrades bilden. DĂ„ försvann alla skillnader förutom övervikt och fetma hos mĂ€n.

— Det tyder pĂ„ att de flesta skillnaderna inte beror pĂ„ just att barnet saknar syskon utan pĂ„ andra orsaker som kan hĂ€nger ihop med familjesituationen, ekonomiska resurser och förĂ€ldrarnas hĂ€lsa, sĂ€ger Kieron Barclay.

Mer skÀrmtid

Att pojkar som inte hade syskon hade 20 procents högre risk att bli överviktiga eller fÄ fetma Àn andra kan man bara spekulera i enligt forskarna.

– En teori Ă€r att barn med syskon Ă€r mer fysiskt aktiva i och med att de leker tillsammans. I andra studier har man till exempel sett att ensambarn har mer skĂ€rmtid Ă€n barn med syskon, sĂ€ger Kieron Barclay.

Kieron Barclay, som sjÀlv har en syster, poÀngterar att resultaten inte ska tolkas som att ett barn behöver syskon för att fÄ ett hÀlsosamt liv.

— Vi har bara analyserat vissa parametrar och det finns vĂ€ldigt mycket annat som Ă€r viktigt för hur ett barns liv utvecklas, sĂ€ger han.

SĂ„ gjordes studien

Studien bygger pÄ data frÄn svensk befolkningsstatistik för personer födda 1940-75 och undersöker hÀlsokonsekvenser i olika stadier av livet frÄn sent tonÄr/unga vuxna (17-20 Är) samt dödlighet frÄn 50 Ärs Älder, för ensambarn respektive barn frÄn andra typer av syskonskaror.

Forskarna jÀmförde ensambarn med barn som vÀxt upp med syskon, och har tagit hÀnsyn till barnets ordning i syskonskaran, familjestorlek, nÀrvaron av halvsyskon och andra familjekonstellationer. Forskarna undersökte en rad olika hÀlsofaktorer för unga vuxna, dÀribland lÀngd, fysisk kondition, övervikt/fetma hos mÀn, samt dödlighet för kvinnor och mÀn. Anledningen till att lÀngd, fysisk kondition och övervikt bara undersökts bland mÀn beror pÄ att dessa uppgifter funnits tillgÀngliga frÄn Mönstringsregistret.

KĂ€lla: Stockholms universitet

SĂ„ jobbar vi med nyheter  LĂ€s mer hĂ€r!