Blodprov kan varna för svÄr covid-19

I en unik studie har svenska forskare studerat immunsvaret hos covidpatienter under hela sjukdomsförloppet. PreliminÀra resultat visar att det kan finnas ett slags markörer i blodet som tidigt avslöjar hur svÄrt sjuk en patient kommer att bli.

Halten av vissa immunceller tycks visa hur svÄrt sjuk en patient med covid-19 riskerar att bli. Arkivbild.

Halten av vissa immunceller tycks visa hur svÄrt sjuk en patient med covid-19 riskerar att bli. Arkivbild.

Foto: Leif R Jansson/TT

HÀlsa och sjukvÄrd2020-09-12 06:05

NÀr de första patienterna med covid-19 började dyka upp efter sportlovet var immunologen Anna Smed Sörensen och hennes forskargrupp vid Karolinska Institutet beredda. De höll sedan ett antal Är tillbaka pÄ med en studie i samarbete med Karolinska universitetssjukhuset, dÀr de tog blodprov och prov frÄn luftvÀgarna hos influensapatienter som kom till sjukvÄrden. Nu kunde forskargruppen enkelt vÀxla om och i stÀllet systematiskt börja samla in prover frÄn patienter som smittats med det nya coronaviruset.

– Vi förstod att det hĂ€r skulle bli stort, sĂ„ efter en riskbedömning bestĂ€mde vi oss för att köra i gĂ„ng, sĂ€ger Anna Smed Sörensen, immunolog och forskargruppsledare vid Karolinska institutet.

Blodprov och topsning

De drygt 160 patienter som gav sitt samtycke att delta i studien fick lÀmna blodprov och prov frÄn luftvÀgarna vid det första mötet. DÀrefter har forskargruppen följt patienterna genom hela sjukdomsförloppet, med fortsatta prover och undersökningar.

PĂ„ sĂ„ vis har forskarna samlat in ett mer eller mindre vĂ€rldsunikt provmaterial, som ger en bild av hur immunsvaret reagerar hos covidpatienter med allt frĂ„n sĂ„ lindriga symtom att de inte vet om att de Ă€r sjuka, till patienter som fĂ„r mycket svĂ„ra komplikationer – och i vissa fall patienter som blir sĂ„ svĂ„rt sjuka att de inte överlever.

– Den övergripande frĂ„gan i vĂ„rt projekt Ă€r att förstĂ„ hur det kommer sig att samma virus ger sĂ„ olika sjukdomsgrad, och vilken roll immunförsvaret spelar. Lite förenklat kan man sĂ€ga att samlad forskning pekar pĂ„ att de som blir jĂ€ttesjuka ofta blir det för att immunförsvaret överreagerar och börjar skada kroppens egna celler, sĂ€ger Anna Smed Sörensen.

Förhöjd halt

NĂ€r forskarna nu har gjort en första analys av proverna framtrĂ€der ett mönster – hos de personer som var mycket svĂ„rt sjuka fanns klart förhöjda halter av en celltyp som kallas för myeloida suppressorceller i blodet. Dessutom kunde forskarna se att en förhöjd halt redan i tidiga blodprov hade ett samband med svĂ„rare sjukdomsförlopp.

– Att halten Ă€r förhöjd ser vi Ă€ven hos influensapatienter. Men hos covidpatienterna var det mycket höga nivĂ„er i blodet, sĂ€ger Anna Smed Sörensen.

Myeloida suppressorceller Àr en typ av immunceller som bromsar T-cellernas aktivitet, den del av immunförsvaret som bland annat ska angripa virusinfekterade celler. Anna Smed Sörensen tolkar dock inte resultatet som att det bara Àr den bromsande effekten som gör patienterna svÄrt sjuka. Snarare Àr den förhöjda halten ett tecken pÄ att immunförsvaret Àr ur balans.

– Det man ser Ă€r att det Ă€r fullt pĂ„slag överallt i immunförsvaret, det verkar vara helt felreglerat. Det Ă€r mycket gas och för lite broms. SĂ„ trots att man har höga nivĂ„er av myeloida suppressorceller Ă€r det inflammatoriska svaret vĂ€ldigt starkt, sĂ€ger Anna Smed Sörensen.

RĂ€tt skede

Hon understryker att resultaten ska betraktas som preliminÀra, dÄ studien Àn sÄ lÀnge bara har lagts upp som en preprint pÄ sajten Medrxiv i vÀntan pÄ publicering. Men hon bedömer sambandet som trovÀrdigt, och dessutom gÄr det i linje med liknande observationer frÄn andra forskargrupper.

Att tidigt kunna förutsÀga vilka patienter som kommer att bli svÄrt sjuka Àr nÄgot av en önskedröm inom sjukvÄrden. Framför allt nÀr det gÀller en sjukdom som det Ànnu inte finns nÄgot botemedel mot. DÄ kan de behandlingar som ÀndÄ finns till hands sÀttas in sÄ tidigt som möjligt och i rÀtt skede.

– VĂ„ra data tyder pĂ„ att det hĂ€r skulle kunna vara en sĂ„dan markör, som hjĂ€lper till att avgöra var man ska lĂ€gga krutet nĂ€r sjukvĂ„rden Ă€r svĂ„rt anstrĂ€ngd. Sedan skulle jag inte pĂ„stĂ„ att man skulle anvĂ€nda det som den enda markören, men det hĂ€r kan vara ett viktigt steg pĂ„ vĂ€gen och dessutom bidra till att vi bĂ€ttre förstĂ„r sjukdomsförloppet, sĂ€ger Anna Smed Sörensen.

Fakta: Immunförsvarets bromsklossar

Myeloida suppressorceller (MDSC, frÄn engelskans myeloid derived suppressor cells) bildas i benmÀrgen och ingÄr i immunförsvaret.

Deras roll Àr inte helt klarlagd, men det Àr visat att MDSC har en hÀmmande effekt pÄ bland annat immunförsvarets T-celler, som ska angripa kroppens egna celler om de Àr infekterade av virus, har omvandlats tumörceller eller uppför sig konstigt pÄ annat sÀtt.

MDSC tycks öka i antal i samband med inflammation, som vid till exempel cancer och vissa kroniska infektioner.

Flera studier har visat att MDSC spelar en viktig roll vid mÄnga olika cancersjukdomar, dÀr en hög halt förknippas med dÄlig prognos eftersom de hindrar andra immunceller frÄn att angripa tumören.

Det finns flera andra typer av suppressorceller i kroppen. Deras funktion tycks överlag vara att pÄ olika sÀtt balansera immunsvaret. Till exempel Àr de sannolikt avgörande för att undvika autoimmuna sjukdomar och för att fostret inte ska stötas bort under graviditeten.

Vissa lÀkemedel utnyttjar suppressorcellernas hÀmmande effekt, exempelvis vid autoimmuna sjukdomar som reumatism. Andra lÀkemedel riktar i stÀllet in sig pÄ att minska suppressorcellernas inflytande, sÄ att immunförsvaret kan slÄ hÄrdare mot till exempel cancertumörer.

KÀlla: Nationalencyklopedin och Anna Smed Sörensen, immunolog, Karolinska institutet

SĂ„ jobbar vi med nyheter  LĂ€s mer hĂ€r!