Virus visar hur vi Äsidosatt de Àldre

De höga dödstalen av covid-19 pÄ landets Àldreboenden har chockat bÄde politiker och experter. Men Àldreprofessorn Marta Szebehely Àr inte ett dugg överraskad.
–Med all respekt för Tegnell, men sĂ€rskilt förvĂ„nad blir jag inte. Jag Ă€r snarare förvĂ„nad över att man blir sĂ„ förvĂ„nad, sĂ€ger hon.

Coronaviruset har drabbat mÄnga Àldreboenden. Marta Szebehely, professor emeritus i socialt arbete med inriktning mot Àldre, Àr inte förvÄnad. Arkivbild.

Coronaviruset har drabbat mÄnga Àldreboenden. Marta Szebehely, professor emeritus i socialt arbete med inriktning mot Àldre, Àr inte förvÄnad. Arkivbild.

Foto: Pontus Lundahl/TT

HÀlsa och sjukvÄrd2020-05-10 19:25

Över 3 100 mĂ€nniskor har dött av covid-19 i Sverige. Knappt hĂ€lften av dessa har intrĂ€ffat pĂ„ landets Ă€ldreboenden, nĂ„got som upprört och oroat mĂ„nga mĂ€nniskor.

– Men det hĂ€r Ă€r inte unikt för Sverige. SĂ„ hĂ€r ser det ut i mĂ„nga lĂ€nder, sĂ€ger Marta Szebehely, professor emeritus i socialt arbete med inriktning mot Ă€ldre, och medlem i det internationella nĂ€tverket ltccovid.org, med Ă€ldreforskare frĂ„n flera lĂ€nder, som nu regelbundet samlar in information om covidlĂ€get i Ă€ldreomsorgen.

Smittspridningen pÄ svenska Àldreboenden har vid ett flertal tillfÀllen jÀmförts med vÄra nordiska grannlÀnder som haft mycket fÀrre dödsfall Àn Sverige. Norge har ofta lyfts fram som det goda exemplet.

– Norge har fĂ€rre döda, men i Norge kommer en högre andel, runt 60 procent, frĂ„n Ă€ldreboenden. I Sverige Ă€r det cirka hĂ€lften. Intressant nog Ă€r det ungefĂ€r lika stor andel, mellan 40 och 60 procent, i mĂ„nga lĂ€nder. Dessutom verkar det inte ha gjort nĂ„gon skillnad vilka Ă„tgĂ€rder man vidtagit för att hindra smittan. Det ser ungefĂ€r likadant ut pĂ„ mĂ„nga hĂ„ll, sĂ€ger Marta Szebehely.

Finland snÄlast

Orsaken, sÀger hon, Àr Äratal av nerdragningar och politiskt ÄsidosÀttande av omsorgen av de Àldre.

– Äldreomsorgen har problem och har försĂ€mrats i alla lĂ€nder. Det Ă€r ont om resurser, slimmade organisationer och det Ă€r ett yrke med lĂ„g status och mĂ„nga timvikarier. Vi har gjort en studie i Norden som visar att bĂ„de Danmark och Norge har en generösare Ă€ldreomsorg Ă€n Sverige. DĂ€r fĂ„r fler hjĂ€lp. Finland Ă€r snĂ„last pĂ„ mĂ„nga sĂ€tt, men dĂ€r har man en mer medicinskt inriktad omsorg, vilket kanske har minskat smittan. I den norska Ă€ldreomsorgen finns fler sjuksköterskor och mer resurser, Ă€n i de andra lĂ€nderna, sĂ€ger Marta Szebehely.

I Sverige har antalet platser inom Àldreomsorgen minskat med 30 procent sedan Är 2000, vilket har gjort att mÄnga som fÄr plats pÄ dessa boenden Àr mycket sköra.

– De Ă€r jĂ€ttesjuka. I normala fall, utan den hĂ€r smittspridningen, dör 20 procent inom sex mĂ„nader, sĂ€ger Marta Szebehely.

Ingen överraskning

Fram till den 28 april hade 979 personer – eller en dryg procent – dött inom den svenska Ă€ldreomsorgen till följd av covid-19, av de totalt cirka 79 000 personer som bor pĂ„ sĂ€rskilda boenden, enligt Socialstyrelsen.

TT: Hur ska man se pÄ den hÀr smittspridningen, Àr den stor eller liten?

– Det Ă€r som en balansgĂ„ng mellan tvĂ„ diken. Jag vill absolut inte bagatellisera den situation vi har i dag. Det Ă€r fruktansvĂ€rt och pĂ„ vissa boenden Ă€r det en extremt anstrĂ€ngd situation med mĂ„nga döda och en stor oro bland bĂ„de personal och anhöriga som inte fĂ„r vara dĂ€r, sĂ€ger Marta Szebehely.

– Men samtidigt mĂ„ste man sĂ€tta antalet som dör i relation till att det normalt dör cirka 250 personer varje dag. HĂ€lften av dem dör pĂ„ Ă€ldreboenden. Det beror pĂ„ att de som bor dĂ€r Ă€r vĂ€ldigt sköra. Det Ă€r resurssnĂ„lt och de bor i boenden som inte Ă€r byggda för att hindra smitta, med stor personalomsĂ€ttning och mĂ„nga timvikarier. Och sĂ„ sĂ€ger Tegnell och andra att de Ă€r förvĂ„nade över de höga dödstalen. Det Ă€r inte jag.

TT: Vad sÀger du om att flera kommuner i Sörmland har försökt mörka smittspridningen inom ÀldrevÄrden?

– Det Ă€r vĂ€ldigt mĂ€rkligt. Det Ă€r ju ganska rimligt att man fĂ„r reda pĂ„ det, som en vanlig medborgare. De sĂ€ger att de gör det av individhĂ€nsyn, men frĂ„gan Ă€r vem man försöker skydda.

SĂ„ jobbar vi med nyheter  LĂ€s mer hĂ€r!