Ăver 3 100 mĂ€nniskor har dött av covid-19 i Sverige. Knappt hĂ€lften av dessa har intrĂ€ffat pĂ„ landets Ă€ldreboenden, nĂ„got som upprört och oroat mĂ„nga mĂ€nniskor.
ââMen det hĂ€r Ă€r inte unikt för Sverige. SĂ„ hĂ€r ser det ut i mĂ„nga lĂ€nder, sĂ€ger Marta Szebehely, professor emeritus i socialt arbete med inriktning mot Ă€ldre, och medlem i det internationella nĂ€tverket ltccovid.org, med Ă€ldreforskare frĂ„n flera lĂ€nder, som nu regelbundet samlar in information om covidlĂ€get i Ă€ldreomsorgen.
Smittspridningen pÄ svenska Àldreboenden har vid ett flertal tillfÀllen jÀmförts med vÄra nordiska grannlÀnder som haft mycket fÀrre dödsfall Àn Sverige. Norge har ofta lyfts fram som det goda exemplet.
ââNorge har fĂ€rre döda, men i Norge kommer en högre andel, runt 60 procent, frĂ„n Ă€ldreboenden. I Sverige Ă€r det cirka hĂ€lften. Intressant nog Ă€r det ungefĂ€r lika stor andel, mellan 40 och 60 procent, i mĂ„nga lĂ€nder. Dessutom verkar det inte ha gjort nĂ„gon skillnad vilka Ă„tgĂ€rder man vidtagit för att hindra smittan. Det ser ungefĂ€r likadant ut pĂ„ mĂ„nga hĂ„ll, sĂ€ger Marta Szebehely.
Finland snÄlast
Orsaken, sÀger hon, Àr Äratal av nerdragningar och politiskt ÄsidosÀttande av omsorgen av de Àldre.
ââĂldreomsorgen har problem och har försĂ€mrats i alla lĂ€nder. Det Ă€r ont om resurser, slimmade organisationer och det Ă€r ett yrke med lĂ„g status och mĂ„nga timvikarier. Vi har gjort en studie i Norden som visar att bĂ„de Danmark och Norge har en generösare Ă€ldreomsorg Ă€n Sverige. DĂ€r fĂ„r fler hjĂ€lp. Finland Ă€r snĂ„last pĂ„ mĂ„nga sĂ€tt, men dĂ€r har man en mer medicinskt inriktad omsorg, vilket kanske har minskat smittan. I den norska Ă€ldreomsorgen finns fler sjuksköterskor och mer resurser, Ă€n i de andra lĂ€nderna, sĂ€ger Marta Szebehely.
I Sverige har antalet platser inom Àldreomsorgen minskat med 30 procent sedan Är 2000, vilket har gjort att mÄnga som fÄr plats pÄ dessa boenden Àr mycket sköra.
ââDe Ă€r jĂ€ttesjuka. I normala fall, utan den hĂ€r smittspridningen, dör 20 procent inom sex mĂ„nader, sĂ€ger Marta Szebehely.
Ingen överraskning
Fram till den 28 april hade 979 personer â eller en dryg procent â dött inom den svenska Ă€ldreomsorgen till följd av covid-19, av de totalt cirka 79 000 personer som bor pĂ„ sĂ€rskilda boenden, enligt Socialstyrelsen.
TT: Hur ska man se pÄ den hÀr smittspridningen, Àr den stor eller liten?
ââDet Ă€r som en balansgĂ„ng mellan tvĂ„ diken. Jag vill absolut inte bagatellisera den situation vi har i dag. Det Ă€r fruktansvĂ€rt och pĂ„ vissa boenden Ă€r det en extremt anstrĂ€ngd situation med mĂ„nga döda och en stor oro bland bĂ„de personal och anhöriga som inte fĂ„r vara dĂ€r, sĂ€ger Marta Szebehely.
ââMen samtidigt mĂ„ste man sĂ€tta antalet som dör i relation till att det normalt dör cirka 250 personer varje dag. HĂ€lften av dem dör pĂ„ Ă€ldreboenden. Det beror pĂ„ att de som bor dĂ€r Ă€r vĂ€ldigt sköra. Det Ă€r resurssnĂ„lt och de bor i boenden som inte Ă€r byggda för att hindra smitta, med stor personalomsĂ€ttning och mĂ„nga timvikarier. Och sĂ„ sĂ€ger Tegnell och andra att de Ă€r förvĂ„nade över de höga dödstalen. Det Ă€r inte jag.
TT: Vad sÀger du om att flera kommuner i Sörmland har försökt mörka smittspridningen inom ÀldrevÄrden?
ââDet Ă€r vĂ€ldigt mĂ€rkligt. Det Ă€r ju ganska rimligt att man fĂ„r reda pĂ„ det, som en vanlig medborgare. De sĂ€ger att de gör det av individhĂ€nsyn, men frĂ„gan Ă€r vem man försöker skydda.