Det Àr EU:s myndighet för livsmedelssÀkerhet (Efsa) som publicerar en diger genomgÄng av tillgÀnglig vetenskap pÄ omrÄdet. De har utgÄtt frÄn 177 artiklar som undersökt sockrets effekt pÄ hÀlsan.
Ju mer tillsatt socker, desto mer ökar risken enligt rapporten. Och lÀsk Àr den i sÀrklass största boven. Sambanden har varit kÀnda sedan tidigare men det Àr första gÄngen det görs en sÄ stor analys av tillgÀnglig forskning.
ââDet Ă€r vĂ€ldigt bra att de har gjort den hĂ€r omfattande genomgĂ„ngen. Den bekrĂ€ftar att lĂ€sken Ă€r den stora boven nĂ€r det kommer till riskfaktorer för hĂ€lsan, sĂ€ger Emily Sonestedt, docent och nutritionsforskare vid Lunds universitet.
Tydligt samband
Forskarna konstaterar alltsÄ att det finns ett tydligt samband mellan att dricka sockersötade drycker och en ökad risk för fetma, typ 2-diabetes, högt blodtryck, hjÀrt-kÀrlsjukdom samt karies.
För tillsatt socker, vilket bland annat finns i godis och kakor, och det socker som tillsÀtts vid tillverkning av livsmedel, fanns ett samband men inte lika tydligt. SÀkrast var sambandet mellan tillsatt socker och ökad risk för fetma. Men för att utveckla typ 2-diabetes var sambandet av lÀgre sÀkerhet.
GenomgĂ„ngen som nu presenteras har gjorts efter att Sverige och övriga lĂ€nder i Norden Ă„r 2016 kom med ett önskemĂ„l om att Efsa skulle ta fram en maxgrĂ€ns för hur mycket socker som Ă€r okej att Ă€ta. Men nĂ„got sĂ„dant vĂ€rde kunde inte myndigheten sĂ€tta â ju mindre desto bĂ€ttre Ă€r deras slutsats.
ââTillsatt socker tillför ingen nĂ€ring eller andra nödvĂ€ndiga Ă€mnen, sĂ„ det gĂ„r att klara sig utan. Men det betyder inte att det Ă€r farligt att Ă€ta socker, socker Ă€r inget gift. Men det Ă€r inte bra att fĂ„ i sig för mycket, sĂ€ger Emily Sonestedt, som deltar i ett arbete med att ta fram nordiska nĂ€ringsrekommendationer för socker och kolhydrater.
Varför lÀsk?
Varför just lÀsk och andra sockersötade drycker verkar vÀrre för hÀlsan vet inte forskarna. Men det kan det finnas flera möjliga orsaker.
ââEn kan vara att lĂ€sk Ă€r betydligt lĂ€ttare att mĂ€ta, har man druckit en burk vet man exakt hur mycket socker den innehĂ„ller. Andra sockerkĂ€llor Ă€r vĂ€ldigt svĂ„ra att kontrollera och dĂ„ blir det svĂ„rare att göra studier.
ââMen det kan ocksĂ„ ha att göra med att det Ă€r vĂ€rre för kroppen att fĂ„ i sig socker i flytande form och att det Ă€r lĂ€ttare att dricka mer utan att fĂ„ en mĂ€ttnadskĂ€nsla. Ăter du kakor och godis blir effekten en annan, sĂ€ger Emily Sonestedt.
Hon pekar ocksÄ pÄ att mÄnga av de studier som har gjorts Àr frÄn USA dÀr det dricks mer Àn i Sverige per person. HÀr fÄr vi i oss det mesta sockret genom godis och kakor och hon efterlyser studier som fokuserar pÄ de livsmedlen.
Inte utesluta helt
Men att helt utesluta socker eller fÄ dÄligt samvete för en godsak efter maten Àr inget Emily Sonestedt tycker vi ska Àgna oss Ät.
ââNej, socker Ă€r gott och vi mĂ„ste kunna ha ett trevligt liv ocksĂ„. Det finns sĂ„ mycket annat som vi Ă€ter och hur vi lever som har betydelse för hĂ€lsan. Det Ă€r troligen bĂ€ttre att Ă€ta tillrĂ€ckligt med fullkorn och dra ner pĂ„ saltet, sĂ€ger hon.
Efsa kommer inte sjÀlva med nÄgra rekommendationer utan tillhandahÄller vetenskapligt underlag till nationella myndigheter. Svenska Livsmedelsverket uppger att de kommer att ha med Efsas rapport nÀr de uppdaterar sina kostrÄd.