Expert: Indien sätter press vid klimatmötet

Boris Johnson inledde COP26 i Glasgow med att jämföra klimatkrisen med en domedagsmaskin.

– Det har varit väldigt tunt, väldigt mycket att vi har lite tid utan vidare konkretion, konstaterar Björn-Ola Linnér, professor i internationell klimatpolitik vid Linköpings universitet, på plats i Glasgow.

Så höll det på fram till slutet av dagen, när Indiens premiärminister Narendra Modi deklarerade att landet ska vara klimatneutralt till 2070. Det är två decennier efter USA och minst tio år senare än Kina.

Men mer konkret än netto-noll-mål långt in i framtiden är åtaganden kommande decennier som också kan följas upp. Och där överraskar redan Indien, konstaterar Björn-Ola Linnér.

– Det som var positivt var att man presenterade flera delmål till 2030.

Tydlig signal

Indien ska minska koldioxidutsläppen med en miljard ton jämfört med tidigare mål och koldioxidintensiteten i ekonomin med 45 procent. Därtill höjer landet sitt mål för icke-fossil energiproduktion och möter hälften av sitt energibehov med förnybara energikällor. Allt till 2030.

– Det blir en väldigt tydlig signal till aktörer i Indien och internationellt var landet är på väg, säger Linnér och fortsätter:

– Indien kan också tidigarelägga 2070-målet, om det är tydligt att den rika världen lever upp till sina löften om klimatfinansiering.

Redan vid klimatmötet i Köpenhamn 2009 lovade rika länder att bidra med 100 miljarder dollar om året senast 2020, för att finansiera klimatomställningen i fattigare länder. Det löftet har ännu inte nåtts, något Modi underströk i sitt anförande. Parisavtalet slår fast att man sedan skall öka detta 2025.

Att Indiens utspel kommer tidigt i konferensen kan också skapa ett positivt momentum i förhandlingarna, tror Björn-Ola Linnér.

– Han är väldigt tydlig med att han vill se handling från den rika delen av världen för att stimulera en högre ambition.

Geopolitisk oas

Kinas president Xi Jinping deltar inte, likt Rysslands president Vladimir Putin. Båda hänvisar till pandemin.

– Det handlar också om geopolitik. Att markera sin världsledande ställning. Kina väljer själv när man gör utspel.

Jinping skickade i stället med ett skriftligt uttalande, utan några nya löften än de som landet presenterade inför FN förra veckan. Då lovade Kina, som är världens största utsläppare av koldioxid, att utsläppen ska vända nedåt före 2030 och nå netto-noll 2060.

Dagens utspel från Indien kan sätta ytterligare press på Kina, tror Linnér.

– Kina är måna att framstå som ledare. Många av de sårbara länderna är viktiga för Kinas geopolitiska strategier, vilket sätter ytterligare press när Indien nu agerar klimatledare.

Klimatförhandlingarna kan i stort verka positivt för de geopolitiska spänningarna i världen, inte minst de mellan Kina och USA, säger Björn-Ola Linnér.

– Kinas utrikesminister har kallat ländernas gemensamma ansträngningarna mot klimatförändringarna för en oas i ett i övrigt väldigt spänt förhållande. Ofta har klimatförhandlingar den effekten.