NĂ€r USA:s klimatsĂ€ndebud John Kerry besökte Europa i vĂ„ras varnade han EU för att införa klimattullar, eftersom det kan upplevas som handelshinder. Ăven Kina och Ryssland har muttrat missnöjt. Men nĂ€r EU-kommissionen nu har presenterat sina förslag till skĂ€rpta klimatlagar Ă€r koldioxidavgift pĂ„ vissa importerade varor en av de allra tyngsta delarna â alltsĂ„ ett slags klimattullar.
ââDet Ă€r ett vĂ€ldigt kontroversiellt förslag internationellt. Tanken Ă€r att andra lĂ€nder som exporterar varor till EU ska betala ungefĂ€r samma pris för sina utslĂ€pp som tillverkare i EU gör, för att EU:s industrier inte ska drabbas av konkurrensnackdelar, sĂ€ger Nagmeh Nasiritousi, forskare i klimatpolitik vid statsvetenskapliga institutionen pĂ„ Stockholms universitet och Ă€ven verksam vid Utrikespolitiska institutet.
ââMen om man lyckas utforma det pĂ„ ett bra sĂ€tt kan det fĂ„ positiva effekter Ă€ven utanför EU:s grĂ€nser, sĂ„ att fler lĂ€nder vĂ€ljer att införa koldioxidpris pĂ„ sina marknader. De flesta Ă€r överens om att det Ă€r ett mycket viktigt verktyg och att priset mĂ„ste upp för att ge effekt, tillĂ€gger hon.
BehÄlla balansen
Klimattullar beskrivs som en nödvÀndig konsekvens av att EU nu skÀrper sin handel med utslÀppsrÀtter. I dag fÄr mÄnga av unionens fossiltunga industrier fria utslÀppsrÀtter, för att inte missgynnas i den internationella konkurrensen. MÄlet Àr att plocka bort de fria utslÀppsrÀtterna. DÄ mÄste priset i stÀllet höjas pÄ motsvarande varor som produceras utanför EU för att behÄlla balansen.
ââMan kan sĂ€ga att hela paketet hĂ€nger lite pĂ„ klimattullarna, och man vet som sagt att man mĂ„ste fĂ„ upp priset pĂ„ koldioxidutslĂ€pp. Men Ă€ven om exempelvis Storbritannien, USA, Kanada och Japan har egna planer pĂ„ klimattullar, sĂ„ har de inte kommit lika lĂ„ngt Ă€nnu. SĂ„ det kommer att krĂ€vas en hel del diplomatiskt arbete för att lösa knutar med de stora ekonomierna, sĂ€ger Nagmeh Nasiritousi.
Men EU-kommissionens nya paket med lagförslag Àr omfattande och innehÄller vÀldigt mycket mer Àn bara klimattullar. BÄde statsvetaren Nagmeh Nasiritousi och Klimatpolitiska rÄdets ordförande Johan Kuylenstierna Àr överens om att det Àr helheten som Àr det viktiga.
ââDet hĂ€r Ă€r vad som kan ge lĂ„ngsiktighet och stabilitet i klimatarbetet, att man specificerar vilka omrĂ„den man mĂ„ste jobba med för att nĂ„ mĂ„len, sĂ€ger Johan Kuylenstierna.
Socialt perspektiv avgörande
En viktig sak att hÄlla ögonen pÄ Àr att klimatomstÀllningen sker rÀttvist och inte leder till orimligt höga kostnader för personer och regioner som i dag Àr extra beroende av fossil energiproduktion och som redan har en anstrÀngd ekonomi, understryker han. DÀrför har EU skapat en sÀrskild fond för rÀttvis omstÀllning. Den ska bland annat finansieras med pengar frÄn handeln med utslÀppsrÀtter, och sedan anvÀndas för att stödja utveckling och omstÀllning.
ââDet Ă€r avgörande att det finns en acceptans för klimatpolitiken, sĂ„ att man inte skapar ett motstĂ„nd. Det Ă€r nĂ„got vi har talat lĂ€nge om inom Klimatpolitiska rĂ„det, sĂ€ger Johan Kuylenstierna.
Ett omrÄde dÀr det garanterat kan vara bÀddat för motsÀttningar för Sveriges del Àr skogsindustrin. EU-kommissionens lagförslag innehÄller bland annat en översyn av kriterierna för ett hÄllbart skogsbruk och kriterier för biobrÀnslen frÄn skogsprodukter. Formuleringarna Àr inte helt glasklara och mÄnga förhandlingar ÄterstÄr innan den slutliga utformningen har mejslats fram. Men mycket pekar pÄ att villkoren kan skÀrpas för den svenska skogssektorn och dÀrmed exempelvis Sveriges strategi att fasa ut fossila brÀnslen med hjÀlp av biobrÀnslen.
ââDet Ă€r en mycket svĂ„r och systemövergripande frĂ„ga, inte minst för transportsektorn i Sverige. Om det blir svĂ„rare att anvĂ€nda skogsrĂ„vara kommer det att pĂ„verka klimatpolitikens förutsĂ€ttningar. Men Ă„ andra sidan kanske det snabbar pĂ„ en elektrifiering. SĂ„ vi pĂ„verkas oavsett, sĂ€ger Johan Kuylenstierna.
TT: Det Ă€r redan 2021, och de hĂ€r lagförslagen ska tröskas ett tag innan de fĂ„r slutlig form â kommer de att hinna ge effekt till 2030?
ââDet Ă€r ingen tvekan om att det Ă€r ambitiöst, bara nio Ă„r kvar. SĂ„ det Ă€r viktigt att man inte fastnar i alltför lĂ„nga förhandlingar. Men en viktig faktor Ă€r att nu Ă€r det inte bara politiken, utan Ă€ven marknaden som driver pĂ„. Stora delar av finanssektorn och industrin ser möjligheter till ökad konkurrenskraft. DĂ„ Ă€r erfarenheten att det kan gĂ„ vĂ€ldigt fort, sĂ€ger Johan Kuylenstierna.