Men trots att pilarna mestadels pekar Ät fel hÄll finns ÀndÄ skÀl att hysa visst hopp om klimatet.
ââDet finns vĂ€ldigt mĂ„nga Ă„tgĂ€rder som vi kan göra redan, sĂ€ger Francis X Johnson till TT.
Han tÀnker pÄ sÄdant som att plantera skog, kolbindning i marken och (förvisso dyr) teknik för att direkt fÄnga upp koldioxid.
Som specialist pÄ mark- och biomassaanvÀndning tycker han att de omrÄdena Àr strategiskt viktiga dels för utslÀppsminskning, dels för att fÄnga upp koldioxid.
Vissa lÀnder ligger lÄngt framme vad gÀller teknik och genomförande, inte minst Sverige.
ââDet finns ett slags tĂ€vling mellan olika lĂ€nder om att vara framgĂ„ngsrik (pĂ„ klimatomrĂ„det). Man kan vara lite optimistisk pĂ„ grund av det, sĂ€ger Francis X Johnson.
Livsstil lyfts upp
MÄndagens delrapport frÄn FN:s klimatpanel IPCC om metoder för att bromsa den globala uppvÀrmningen Àr den tredje under den sÄ kallade sjÀtte cykelns (AR6) kunskapsutvÀrdering.
Francis X Johnson Àr inte medförfattare nu men vÀl i höstens samlande syntesrapport i AR6.
ââDen ska inte bara sammanfatta alla tre rapporter utan ocksĂ„ lĂ€nka ihop alla slutsatser i rapporterna. Förhoppningsvis kommer vi med nĂ„got nytt dĂ„, och inte bara en sammanfattning, sĂ€ger han.
DÄ vill forskarna bidra med större förstÄelse för "hela paketet", det vill sÀga klimatanpassning, utslÀppsminskning, finansiering, tekniköverföring med mera.
Under förra cykeln (AR5) var forskarna mer fokuserade pÄ teknik och ekonomi.
ââDe flesta forskare har varit tveksamma till att ta prata om beteende och livsstil, men dĂ€r har skett en förĂ€ndring under de senaste Ă„ren, sĂ€ger Francis X Johnson.
"Sverige kan göra mer"
Klimat- och miljöminister Annika StrandhÀll (S) sÀger sig inte vara förvÄnad över klimatrapportens slutsats.
ââVi har vetat att det gĂ„r Ă„t det hĂ€r hĂ„llet. Det Ă€r otroligt oroande att de globala utslĂ€ppen fortsĂ€tter öka. Men det finns ocksĂ„ en chans att klara 1,5 gradersmĂ„let och vi mĂ„ste nu se att vi kommer dit, sĂ€ger hon till TT.
Det gÀller enligt ministern för lÀnder och deras regeringar att kavla upp Àrmarna. Hon betonar samhÀllets ansvar för att driva pÄ klimatarbetet.
ââVi kan inte peka pĂ„ att det Ă€r individens ansvar att sluta flyga till Kanarieöarna. Regeringar och lĂ€nder mĂ„ste bidra. FrĂ„n svenskt perspektiv gör vi allt för att driva pĂ„.
StrandhÀll anser att Sverige redan ligger lÄngt i framkant vad gÀller nya tekniska innovationer och företagande vilket möts av nyfikenhet och entusiasm utomlands, inte minst i USA. Hon nÀmner batteriteknik och tekniker som stÄl utan kol som exempel.
ââMen vi mĂ„ste accelerera tempot och göra mer. Vi mĂ„ste vara ett antal lĂ€nder som leder klimatomstĂ€llningen för att fler lĂ€nder ska göra tekniksprĂ„nget.
Lösningar finns
VÀrldsnaturfonden (WWF) vÀljer ocksÄ att peka pÄ att delrapporten visar att lösningar finns pÄ alla omrÄden.
"En ekonomi med lÄga koldioxidutslÀpp kan ocksÄ skapa fler jobb totalt sett. Priset för exempelvis sol, vind och batterier har minskat med upp till 85 procent. Det Àr inte brist pÄ lösningar, sÄ omstÀllningen behöver verkligen skalas upp och snabbas pÄ. Inför valet driver vi kravet pÄ en utslÀppsbudget i Sverige. Att rÀdda klimatet handlar till stor del om politisk vilja", sÀger Gustaf Lind, generalsekreterare pÄ WWF, i ett pressmeddelande.
Klimatexperten Kaisa Kosonen har följt klimatförhandlingarna som Greenpeace officiella observatör i över tio Är:
"Vetenskapen Àr tydlig. Lösningarna finns alla fÄngad i dagens rapport, nu Àr det dags att omvandla dem till verklighet. För att motverka klimatkrisen finns de största potentialerna i energi frÄn sol och vind och i att skydda skogar, vÄtmarker och ekosystem, som idag Àr de mest effektiva verktygen för att fÄnga upp koldioxid", skriver hon i ett pressmeddelande.