Syndaflodsliknande skyfall, klibbig ökenvĂ€rme pĂ„ vanligtvis svala platser och byar som plötsligt stĂ„r under vatten. Extrema vĂ€derfenomen pĂ„minner oss allt oftare om att ingen lĂ€ngre gĂ„r sĂ€ker nĂ€r klimatet förĂ€ndras â och att extremvĂ€der vĂ€ntas bli vanligare och mer intensiva i takt med att den globala temperaturen stiger.
De senaste tre Ären har Martina Angela Caretta haft en tidskrÀvande fritidssyssla vid sidan av jobbet som lektor i kulturgeografi vid Lunds universitet. Som huvudförfattare till ett kapitel om vatten i den kommande IPCC-rapporten har hon och kollegor runt om i vÀrlden granskat Ätta Är av vetenskapliga studier i Àmnet.
Digitala möten har hÄllits pÄ obekvÀma tider, sprÄkliga formuleringar har knÄdats och tusentals referenser och studier har gÄtts igenom för att slutligen kunna sÀtta punkt.
ââDet har varit jĂ€tteintensivt och vĂ€ldigt lĂ€rorikt, sĂ€ger Martina Angela Caretta.
SĂ„rbarhet och anpassning
Rapporten som FN:s klimatpanel IPCC publicerar pÄ mÄndag kretsar kring hur sÄrbar mÀnskligheten Àr för klimatförÀndringarna och vilka ÄtgÀrder som kan vidtas för att anpassa samhÀllen till verkligheten pÄ en allt varmare planet.
Martina Angela Carettas kapitel tar upp hur vattencykeln har förÀndrats pÄ grund av klimatförÀndringarna, vilka effekter det har för mÀnniskor, vilka risker som vÀntar samt hur vi har och hur vi kan anpassa oss i framtiden.
ââTorka och översvĂ€mningar Ă€r tecken pĂ„ klimatförĂ€ndringar som de flesta i vĂ€rlden redan har upplevt eller kommer att uppleva. KlimatförĂ€ndringarna hĂ€nder inte i framtiden, de har redan hĂ€nt och kommer att bli vĂ€rre, sĂ€ger hon.
ââIPCC kommer inte med policyförslag, men vi informerar beslutsfattare om vilka anpassningsstrategier som vetenskapen visar har fungerat och vilka som inte har det.
Snabb förÀndring
I IPCC:s första delrapport i den pÄgÄende sjÀtte kunskapsutvÀrderingen om klimatet, som publicerades i augusti, beskrevs klimatförÀndringarna som omfattande, snabba och i mÄnga fall utan motstycke. Det Àr den grund som den nya delrapporten har att bygga vidare pÄ nÀr den tittar nÀrmare pÄ effekter, sÄrbarhet och anpassning.
Klimatpanelen riktar sig frÀmst till beslutsfattare och rapporterna anvÀnds som underlag i de internationella klimatförhandlingarna. Men innehÄllet berör alla, enligt Klimatpolitiska rÄdets ordförande Johan Kuylenstierna.
ââVar finns det risk för översvĂ€mningar? Ăkad torka? BrĂ€nder? Det berör mĂ€nniskor i hela vĂ€rlden. Rapporten ger en mer fullstĂ€ndig bild av vad vi vet om klimatets pĂ„verkan pĂ„ vĂ„ra samhĂ€llen och de risker som finns, sĂ€ger han.
ââEn annan viktig sak Ă€r att rapporten tar med flera perspektiv nĂ€r det gĂ€ller klimatförĂ€ndringarnas effekter pĂ„ samhĂ€llen, som bristfĂ€llig infrastruktur, felplanerade stĂ€der, korruption, fattigdom samt sĂ„rbarheter som finns, till exempel i det globala livsmedelssystemet.
Försiktig och lÄngsam?
Klimatpanelen kritiseras ibland för att vara för försiktig och att det mödosamma arbetet med att sammanfatta tusentals studier innebÀr en risk för att rapporten har sprungits om av verkligheten redan vid publiceringen.
Men Kuylenstierna framhÄller att IPCC:s rapporter Àr de bÀsta sammanstÀllningarna av kunskapslÀget om klimatet som finns och att de dÀrför blir sÄvÀl viktiga som tunga underlag till politiken.
ââKlimatförhandlingarna har fokuserat mycket pĂ„ att minska utslĂ€ppen. Men den kommande rapporten Ă€r sĂ€rskilt viktig just nu eftersom frĂ„gor om anpassning och sĂ„rbarhet har klĂ€ttrat allt högre pĂ„ agendan.
TT: Hur tror du att rapporten landar hos en person som kÀnner oro för klimatet?
ââGivet det som lyftes i den första delrapporten, som handlade om observerade förĂ€ndringar i jordens klimatsystem, kommer den nya rapporten att beskriva den allvarliga situation som detta innebĂ€r, med allt mer pĂ„tagliga klimatförĂ€ndringar som pĂ„verkar vĂ„ra samhĂ€llen frĂ„n lokal till global nivĂ„, sĂ€ger Kuylenstierna.
ââMĂ„nga kommer att kĂ€nna en vĂ€lmotiverad oro. Men rapporterna innehĂ„ller ocksĂ„ mycket som kan göra lĂ€saren mer uppmuntrad. Det finns mycket vi kan göra för att de vĂ€rsta effekterna inte ska bli en realitet, bara vi fĂ„r rĂ€tt politik och rĂ€tt typ av investeringar och Ă„tgĂ€rder pĂ„ plats. Det Ă€r frĂ„gor som ocksĂ„ lyfts i rapporterna.