M svänger – vill se färre kvotflyktingar

– Vi bör backa Sveriges mottagande till det som gällde före migrationsöverenskommelsen, till 1 900 personer, säger M:s migrationspolitiska talesperson Maria Malmer Stenergard till TT.

M vill också att Sverige ställer högre krav på vilka kvotflyktingar FN:s flyktingorgan UNHCR väljer ut, till exempel utifrån deras integrationsförmåga. Malmer Stenergard pekar också på att fler flickor bör vara bland dem som får skydd i Sverige.

Kvotflyktingar är personer som väljs ut på plats, ofta i flyktingläger utanför det egna hemlandet. Genom UNHCR:s avtal med ett 30-tal länder kan personerna sedan under ordnade former tas emot där, så kallad vidarebosättning.

– Det här är ju ofta de mest utsatta människorna, men vi kan inte från Sveriges sida fortsätta att sticka ut jämfört med andra länder. I princip alla andra ställer någon form av integrationskrav, det är rimligt att Sverige gör det också, säger Malmer Stenergard.

Johansson kritisk

Partiet anser att så länge Sverige inte har ett volymmål för det totala antalet asylinvandrare så måste antalet kvotflyktingar minska. M anser också att regeringen i praktiken själv lämnat uppgörelsen från 2015, genom beslut som M menar ökar invandringen.

"Att göra upp med moderaterna är som att skriva i vatten. De håller aldrig några överenskommelser nuförtiden", skriver migrationsministern Morgan Johansson (S) i en kommentar.

Han framhåller att 74 procent av de kvotflyktingar som kom till Sverige 2020 var kvinnor och barn.

Liberalerna emot

Liberalerna (L) tycker att Moderaterna är fel ute.

– Man ska inte använda kvotflyktingar som någon sorts regulator i migrationssystemet. Det här handlar om personer med stora skyddsbehov som vi lyfter hit från flyktingläger, säger L:s migrationspolitiske talesperson Fredrik Malm.

Men M anser Sverige inte kan ta emot flest kvotflyktingar efter USA, samtidigt som regeringen föreslår lättnader för ensamkommande som studerar på gymnasiet och en ny humanitär skyddsgrund.

Regeringen har gett Migrationsverket i uppdrag att ta emot 6 400 kvotflyktingar i år, eftersom 1 400 från förra årets kvot inte kunde överföras till Sverige på grund av pandemin.

Skulle höja

Kristdemokraterna (KD) håller med M om att Sverige måste ha en mycket stram migrationspolitik framöver, men tycker det är fel börja med att minska på antalet kvotflyktingar.

– Den strama migrationspolitiken ska inte gå ut över de allra mest utsatta, inte minst kvinnor och barn som befinner sig i de här flyktinglägren, säger KD:s migrationspolitiske talesperson Hans Eklind.

Sverigedemokraterna (SD) anser att Sverige just nu inte borde ta emot några kvotflyktingar alls.

– Vi har överskridit vår integrationskapacitet, säger SD:s migrationspolitiske talesperson Jonas Andersson som tycker att M tar ett steg i rätt riktning.

SD är liksom M principiellt för ett kvotflyktingssystem, och tycker att staten och även enskilda kommuner ska kunna säga nej till kvotflyktingar när "integrationskapaciteten" är nådd.

M vill att Sveriges migrationspolitik styrs av ett volymmål och att Sverige på sikt ska övergå till att ta emot enbart kvotflyktingar.

Rättad: I en tidigare version av texten angavs fel årtal i en beskrivning av hur många av kvotflyktingarna som var kvinnor och barn.